TRT – Teaching recovery techniques

Sammanfattning

Inledning

TRT är en gruppintervention som bygger på kognitiv beteendeterapi och innehåller flera gemensamma element med Traumafokuserad beteendeterapi (TF-KBT). Den har utvecklats för att stödja olika sätt att klara sig och återhämta sig för barn som utsatts för trauma till följd av krig eller väpnade konflikter, naturkatastrofer eller av att anlända till landet utan vårdnadshavare.

Mål och forskningsfråga

I denna systematiska litteraturöversikt bedöms effektiviteten av metoden Teaching Recovery Techniques (TRT) utifrån forskningslitteratur. Översikten svarar på frågan: Har TRT-metoden en evidensbaserad effekt på att öka barns och ungas möjligheter att klara sig samt minska trauma- och stressymtom, som även kan tillämpas i Finland?     

Material och forskningsmetoder

Den systematiska litteratursökningen gjordes med den för kartläggande litteraturöversikter typiska sökstrategin Population, Concept, Context (PCC), som inriktades på frågan: Vilken forskning har gjorts om TRT-metoden (Teaching Recovery Techniques)?  Som sökord användes: P = Barn, unga och deras föräldrar, C = Teaching recovery techniques (TRT). Kontexten (C) utelämnades för att undvika att sökresultaten begränsas för mycket. Det primära intresset i sökningen var undersökningar av metodens effektivitet, även om man också inkluderade undersökningar som gjorts med andra utformningar. En litteratursökning gjordes i sex referensdatabaser: MEDLINE, APA PsycInfo, CINAHL, ERIC, Web of Science och Scopus. Dessutom söktes finskspråkiga publikationer i tjänsten Finna.fi, och sökningen kompletterades med manuell sökning. Även i Finland riktar sig TRT-metoden till barn och unga från krigs-, konflikt- och katastrofområden, och därför användes ingen regional landsavgränsning i denna översikt. 

Resultat

Utifrån litteratursökningen inkluderades tolv undersökningar av effektiviteten i den systematiska översikten. Av dessa undersökningar var två nordiska, fyra var från länder med hög inkomstnivå enligt Världsbankens klassificering, och sex var från länder med låg eller medelhög inkomstnivå. I majoriteten av undersökningarna undersöktes TRT-metodens effektivitet i krigs- och konfliktsituationer (k = 7). Två av dessa undersökningar hade genomförts i länder med hög inkomstnivå och fem i länder med låg eller medelhög inkomstnivå. Fyra undersökningar behandlade metodens effektivitet på barn som kommit till landet utan vårdnadshavare i höginkomstländer, och i en undersökning hade man granskat effektiviteten i situationer efter naturkatastrofer. Resultaten av undersökningarna av effektiviteten visar att TRT-metoden har en effekt på minskningen av trauma- och stressymtom hos barn och unga samt på ökningen av de sätt som hjälper barn och unga att klara sig när de har utsatts för krig eller naturkatastrofer eller är flyktingar som kommit till landet ensamma. Effektiviteten verkar vara starkast i situationer där den traumatiska omständigheten inte längre kvarstår (till exempel kriget har upphört eller den unga har fått uppehållstillstånd). Metoden har beskrivits noggrant och mångsidigt i manualerna, och dessa har uppdaterats vid behov. Stödet för implementeringen av metoden uppfylls inom fem av sju delområden, vilket stöder en framgångsrik implementering av TRT-metoden. Undersökningarnas kvalitet varierade mellan svag och god. Metodbeskrivningen och stödet för implementeringen bedömdes vara bra. Begränsningen i översikten är att det inte finns några finländska undersökningar av effektiviteten och att det inte fanns någon kontrollgrupp i de nordiska studierna. I de bedömda undersökningarna var genomförandet av metoden inte heller helt i linje med manualen. Utifrån översikten bedömdes att TRT-metoden lämpar sig för användning i ett finskt sammanhang, även om vissa element, såsom antalet möten eller deras varaktighet, hade minskats i de flesta undersökningar. I fortsättningen behövs särskilt i Finland genomförd effektivitets- och implementeringsforskning.

Effektivitetsbedömning

TRT är en metod med konstaterad effektevidens (4/5), som är mycket tillämplig i den finska kontexten. Utifrån effektevidensen har TRT-metoden en effekt på att minska trauma- och stressymptom hos barn och unga samt öka de sätt som hjälper dem klara av det som har inträffat när barn och unga har utsatts för krig eller naturkatastrofer eller när de är flyktingar som kommit till landet utan vårdnadshavare.