Sisällys
Förord
Finland är känt över hela världen som ett barnvänligt land och ett mönsterland inom utbildning. När vi ser på barnens ställning och välbefinnande är det tydligt att det fortfarande finns mycket kvar att göra. Även om stödet till barnfamiljer har varit en viktig del av det finska samhället är det viktigt att identifiera de nuvarande utmaningarna och söka lösningar för att åtgärda dem.
En av de viktigaste utmaningarna är fattigdom i barnfamiljer. Finland är ett av de mest välmående länderna i världen, men barnfattigdomen är fortfarande ett verkligt problem. Många familjer kämpar dagligen för sitt uppehälle, vilket direkt påverkar barnens välmående och framtida möjligheter. Att minska barnfattigdom kräver mångsidiga och långsiktiga åtgärder, samt samarbete mellan olika parter i samhället. Ett av de enklaste sätten att minska barnfattigdomen är att öka det ekonomiska stödet till familjer, men att tillhandahålla alla barn högklassig småbarnspedagogik och utbildning är också nyckeln till att bryta fattigdomscirkeln. Många barnfamiljer är också fattiga eftersom föräldrarna inte har möjlighet att få tillräckligt välbetalda jobb. Att förbättra sysselsättningsmöjligheterna för föräldrar, särskilt mödrar och ensamförsörjare, kan bidra till att minska barnfattigdomen. Utöver de ovan nämnda åtgärder har bostadspolitiken och en fungerande social service sin egen inverkan på situationen. Dessa metoder fungerar inte skilt för sig, utan bör genomföras som en helhet som en del av en bredare barn- och familjepolitisk strategi.
Det är viktigt att satsa mer på mentalvårdstjänster och erbjuda möjligheter till tidigt stöd, så att barn ska lära sig att hantera sina känslor och utmaningar på ett sunt sätt.
Ett annat centralt bekymmer är problem med den mentala hälsan hos barn och ungdomar. Idag möter barn många olika typer av press och stressfaktorer, och psykiska problem är vanliga. Det är viktigt att satsa mer på mentalvårdstjänster och erbjuda möjligheter till tidigt stöd, så att barn ska lära sig att hantera sina känslor och utmaningar på ett sunt sätt. Medan välfärdsområdesreformen fortfarande pågår finns det mycket att göra inom detta tema, och oron över ungdomarna är befogad.
För det tredje innebär den snabba utvecklingen av den digitala världen nya utmaningar för att skydda barn på nätet. Nu mer än någonsin utsätts barn för online-hot som mobbning, missbruk och olämpligt innehåll. Samhället måste göra ett starkare åtagande för att trygga barnens digitala säkerhet och tillhandahålla lämplig utbildning för både föräldrar och barnen själva.
Även om utmaningarna är betydande är det också viktigt att identifiera de möjligheter och styrkor som Finland har för att förbättra barnens ställning. Vårt utbildningssystem är fortfarande ett av de bästa i världen, och genom att satsa på småbarnspedagogik kan vi säkerställa att varje barn har möjlighet att nå sin fulla potential. Dessutom har Finland en stark tradition av en barnvänlig politik, och genom att fortsätta att utveckla den kan vi säkerställa att alla barn får det stöd och skydd de behöver.
I juni 2023 publicerade barnombudsman Elina Pekkarinen en skrivelse där hon uttryckte genuin oro över hur försämringarna av den sociala tryggheten för barnfamiljer äventyrar de positiva mål som regeringen har ställt upp i sitt program. Skrivelsen understryker också att en övergripande bedömning av hur effekterna av alla reformer på barns rättigheter bör göras över tid och noggrant. Även Unicef sade i december 2023 att Finland inte har kunnat ta itu med barnfattigdom. Samtidigt betonade Unicef, liksom Pekkarinen, den sociala trygghetens viktiga roll i kampen mot barnfattigdom.
Allteftersom valperioden fortskrider är den nya delegationen redo att tillsammans med Itla fortsätta arbeta för att förbättra barnens ställning. Vi inser att utveckling är en kontinuerlig process som kräver ett brett engagemang och åtgärder på många olika nivåer. Finland har styrkorna och resurserna för att skapa en allt bättre framtid för alla våra barn. Eftersom Itla producerar och förmedlar information om barns och ungas välbefinnande för beslutsfattande, hoppas jag att vår gemensamma förståelse för barns och familjers ställning kommer att stärkas.
Satsningar på barn och unga är investeringar i framtiden och det är dit vi måste rikta blicken. Det är ett värderingsval att ge varje barn möjligheten att vara framgångsrik i sitt liv.
Pia Hiltunen
ordförande för delegationen
Itlas år 2023
När framtida generationer skriver historia från 2023, kommer uppmärksamhet att riktas mot ökade analyser av multikrisen och radikalt ökad osäkerhet? Året präglades av förändringar i säkerhetsläget, kriget i Ukraina som gick in på sitt andra år och konflikten i Mellanöstern. I finländarnas vardag syntes ett stramare ekonomiskt läget till följd av inflation, stigande räntor och energikrisen. 2023 var det hetaste året i mäthistorien och dess konsekvenser kunde ses runt om i världen. År av prat om möjligheterna med artificiell intelligens blev konkret för många för första gången när nya applikationer gjorde generativ artificiell intelligens tillgänglig för oss alla.
År 2023 bevittnade finländarna två historiska förändringar som markerade början på en ny era. Finland gick med i Nato och de nya välfärdsområdena inledde sin verksamhet.
År 2023 bevittnade finländarna två historiska förändringar som markerade början på en ny era. Finland gick med i Nato och de nya välfärdsområdena inledde sin verksamhet. Dessa förändringar kan verka separata på håll, men de förenas av behovet av att svara på megatrendernas utmaningar och skapa välbefinnande och säkerhet för såväl nuvarande som kommande generationer. Förändringsresan har bara börjat och därför behöver vi fortfarande långsiktiga perspektiv och framtidsdiskussioner. Framgångsrika förändringar kräver nya sätt att tänka och verka samt strukturer för samarbete och ledning. Både makten och den offentliga ekonomins resurser omfördelas.
Ur ett vuxenperspektiv kan några år mitt i en pandemi, krig och lågkonjunktur i slutändan kännas bara som ett flyktigt ögonblick. Men det ögonblicket är också en unik barndom och ungdom. Det är vuxnas ansvar att säkerställa förutsättningarna för välbefinnande och förverkligandet av barnets rättigheter i alla situationer. Osäkerheten får inte förvandlas till ångest inför framtiden för barn och unga. Vi måste vända denna trend, för vad händer om våra barn förlorar tron på en bättre morgondag?
På Itla arbetar vi för barns och ungas välbefinnande och för en god framtid. Det innebär bland annat att barns, ungdomars och familjers föränderliga behov tillgodoses i tid och med rätt stöd. Barns rättigheter, delaktighet, jämlikhet och icke-diskriminering är ledstjärnorna för vår verksamhet. Förverkligandet av dessa värderingar måste alltid omvärderas i varje tid och miljö.
Stiftelsens verksamhet utvidgades betydligt tack vare extern finansiering. I juni lanserades ett omfattande, treårigt Tidig insats KI-projekt som främjar implementeringen av forskningsbaserade effektiva metoder för att stödja barns, ungdomars och familjers psykiska hälsa.
År 2023 var också en tid av många förändringar och nya uppslag på Itla. Stiftelsens verksamhet utvidgades betydligt tack vare extern finansiering. I juni lanserades ett omfattande, treårigt Tidig insats KI-projekt som främjar implementeringen av forskningsbaserade effektiva metoder för att stödja barns, ungdomars och familjers psykiska hälsa. Vi fick finansiering från Rådet för Strategisk forskning för forskning om implementeringen av interventioner för ungdomars psykiska hälsa i IMAGINE-projektet, minskning av ensamhet och social uteslutning i projekten Osallisuus palveluissa (Delaktighet i tjänster) och samhälleligt påverkansarbete genom YOUNG-programledarskapet.
Under året avslutades utredningar. Resultaten av forskningsprojektet Muuttuva väestö (Befolkning i förändring) gav en förståelse för effekterna av demografiska förändringar på småbarnspedagogik och hur man kan stärka barns delaktighet. En mängd nya forskningsrön producerades om barnfattigdom. Det fanns en efterfrågan på lättillgänglig och användbar information både i medier och bland beslutsfattare. För att utveckla lösningar lanserades ett experiment i Uleåborg för att minska effekterna av ekonomiska problem för barn och ungdomar. Itla stödde välfärdsområdesreformen genom att sammanföra sektor- och servicechefer inom välfärdsområdena, som just hade börjat sitt arbete, samt utbildnings- och välfärdschefer i städerna till ledarskapsutbildningen Barndomsbyggarna. I den nya administrativa situationen bygger dessa parter regionala serviceenheter för barn, ungdomar och familjer. Arbetet med kollektiv påverkan utvidgades och samarbete inleddes med tre nya välfärdsområden. I samarbete med lokala aktörer stöder vi förnyelsen av tjänster systemiskt och med utgångspunkt i att stärka en god vardag och resiliens.
Under förra året fördubblades vår personal, och jag började också själv som ny Itla-medarbetare. Förändringar i både arbetsgemenskapen och verksamhetsmiljön lyfter fram nya behov, möjligheter och perspektiv. I år ska vi tydliggöra vår vision om en god och eftersträvansvärd framtid, för vilken vi vill verka långsiktigt och inspirera även andra att agera.
Vi vill ytterligare stärka vårt genomslag för att öka barnens, ungdomarnas och barnfamiljernas välbefinnande, och vi tror att vi kan uppnå detta genom samarbete och partnerskap.
Katri Vataja
Itlas verkställande direktör
Verksamhetens syfte och effektivitet
Itla främjar och stöder barns, ungdomars och familjers välbefinnande, jämlikhet och ställning samt en god framtid. Stiftelsen främjar och stödjer även föräldraskapet samt barnens uppväxtförhållanden och fostran. Itla är en oberoende brobyggare mellan forskning, praktik och beslutsfattande.
Itlas strategiska mål är att producera information om välbefinnande om barn och familjer med barn i olika livssituationer, att lägga fram konkreta lösningsförslag för att förbättra barns välbefinnande och att kommunicera välbefinnandeinformation och lösningar.
Itla är positionerat mellan forskning och praktiskt utvecklingsarbete. Vi påverkar att servicesystemet kan ge barn, ungdomar och familjer rätt hjälp vid rätt tidpunkt. Att hjälpa familjer kräver samarbete mellan olika aktörer. Vi fungerar som en främjare av ett sådant samarbete som andra aktörer inte nödvändigtvis har möjlighet till.
Finska Vetenskapsakademien har beskrivit Finlands kunskapsbaserade beslutssystem, där Itla är placerad bland vetenskapsförmedlare. Detta ligger väl i linje med vår syn på hur vi som stiftelse kan främja forskningsbaserat beslutsfattande och samhällelig interaktion.
Itla är programledare för två program som finansieras av Rådet för strategisk forskning, och Itla medverkar i två forskningsprojekt. I de strategiska forskningsprogrammen söks lösningar på samhällsutmaningar. En viktig del av programmen är samarbete mellan dem som producerar och dem som använder information, vilket också är centralt för hela Itlas verksamhet.
Itlas verktyg för att öka välbefinnandet och möjliggöra en god framtid är forskningsrön, sociala innovationer och utveckling av ledarskapskompetens. De tre grundpelarna i Itlas verksamhet är kollektiv påverkan, ledarskapsutbildning och Tidig insats-arbete. Verksamhetens effektivitet uppstår genom att vi genom forskningsbaserad kunskap kan tillhandahålla lösningar som stöder barns, ungdomars och familjers välbefinnande. Enbart forskningsbaserad kunskap är inte tillräckligt, utan det behövs verktyg och kompetens för att genomföra nödvändiga ändringar nationellt, regionalt och lokalt i det praktiska arbetet.
I vårt arbete med kollektiv påverkan förnyar vi tjänster systemiskt, med utgångspunkt i att stöda en god vardag och resiliens, i ett sömlöst samarbete med lokala aktörer. Ledarskap är å andra sidan en genomgripande möjliggörande faktor för barnorienterad förändring. Tidig insats-arbetet, bedömning av psykosociala metoder och stöd för implementering nationellt och regionalt svarar särskilt på vissa identifierade utmaningar, såsom barns beteendeproblem och ungdomars psykiska hälsoutmaningar. Programmet Samalta viivalta stärker den forskningsbaserade kunskapsbasen om åtgärder som kan vidtas för att minska barnfattigdom. Itlas övriga projekt är kopplade till dessa funktioner och ger synergifördelar.
Implementeringen av evidensbaserade metoder som stöder barns, ungdomars och barnfamiljers välbefinnande är ett område som ingen annan för närvarande utvecklar lika starkt i Finland. Itla har infört kollektiv påverkan-tänkandet i Finland och stöder dess förankring i regionerna som en bakgrundsorganisation. Ledarskapsutbildningen når just nu dem som bygger regionala servicehelheter för barn, ungdomar och familjer i de nya välfärdsområdena.
Intressentundersökning 2023
Itlas påverkan har granskats år 2023 med hjälp av en intressentundersökning. Läs om resultaten av intressentundersökningen på sidan 12 i årsberättelsen.
Tidig insats
Tidig insats-verksamheten erbjuder kompetens för att utvärdera effektiviteten samt för systematiskt införande och förankring, dvs. implementering, av psykosociala metoder som främjar psykisk hälsa.
Redaktionen för utvärdering av Tidig insats publicerade två nya metodutvärderingar som systematiska översikter. Metoderna som utvärderades var Proskola och De Ungas Kompass. Dessutom utförde redaktionen ett pilotförsök med ett nytt utvärderingssystem och anordnade två utvärderarutbildningar, där 19 nya utvärderare utexaminerades. I Helsingfors universitets social- och hälsovårdsmagisterprogram undervisades utvärdering och implementering av psykosociala metoder också till framtida hälso- och socialvårdsproffs.
Tidskriften Tidig insats flyttades till onlineplattformen Journal.fi för vetenskapliga tidskrifter. Två nummer av tidningen med totalt 24 artiklar publicerades. I juni 2023 blev den första tidskriften en av de mest lästa på plattformen Journal.fi.
Det treåriga projektet Nationell implementeringskompetens för att stödja barn och unga (Tidig insats KI) inleddes den 31 mars med ett rundabordssamtal med social- och hälsovårdsministeriet med temat ”Upp till bevis”. Diskussionen fokuserade på hur forskningsbelägg beaktas när man väljer vilken terapeutisk metod som ska användas. Att öka den forskningsbaserade karaktären i psykiskt hälsoarbete kräver långsiktighet och samarbete.
Syftet med projektet är att främja implementeringen av nationellt effektiva psykosociala metoder. Under året beskrevs processen för att anpassa metoder för första gången i Finland. Dessutom har man i den internationella litteraturen identifierat indikatorer och verktyg som stöder processen, vars utvärdering och provning utförs i samarbete med välfärdsområdena. I projektet har en enkät genomförts om hur uppföljningen av metoder har utförts, till exempel huruvida åtgärdskoder används eller om expertregister samlas in. Enkäten används för att utveckla datastrukturer för uppföljningsinformation.
För att stödja en systematisk implementering slutfördes nätkursen Onnistu näyttöön perustuvien menetelmien implementoinnissa. Vi startade en serie med fem webbinarier, Vaikuttavat menetelmät käyttöön — näin onnistut johtamisessa, och en serie med fyra webbinarier, Mielenterveys oppimisympäristöissä.
En reviderad upplaga av implementeringsguiden publicerades 2023. Under året beställdes 750 exemplar av den tryckta guiden från Itla.
Vi lanserade två utvecklingsprocesser för verksamhetsmodeller. Det första gäller situationer där det finns sjukdom i familjen. Det andra handlar om flexibelt intensifierande stöd för psykisk hälsa i skolan. Vi började med att kartlägga befintliga metoder och verksamhetsmodeller.
Samarbetet fortsatte med Barnpsykiatriska forskningscentret i Åbo, samt med två nederländska samarbetsprofessorer, Helen Riper och Pim Cuijpers. Tillsammans anordnade vi seminariet Tutkimuksesta käytäntöön – minkä tiedon perusteella valitsemme lasten ja perheiden vaikuttavia psykososiaalisia menetelmiä? Det internationella informationsutbytet om kärnverksamheten för Tidig insats fortsatte i tre olika nätverk: Nordiskt nätverk om barnets första 1000 dagar (2023–2027), NordicDataPrev och ESRII (European Society for Research on Internet Interventions).
Kollektiv påverkan
Arbete med kollektiv påverkan utförs med det regionala inlärningsnätverket på olika håll i Finland. Arbetet syftar till en barn- och familjeorienterad förnyelse av det lokala serviceekosystemet. Det innehållsmässiga målet för kollektiv påverkan är att utvecklingsmiljöer och tjänster aktiveras vid rätt tidpunkt och på ett sätt som lämpar sig för livssituationen och stöder barns och ungdomars gynnsamma tillväxt och utveckling. Det andra målet är att stödja föräldraskap för att göra vardagen för barn, ungdomar och familjer med barn smidig trots utmaningarna.
Det regionala inlärningsnätverket och arbetet med kollektiv påverkan utvidgades 2023 och omfattar nu fem välfärdsområden, som är Norra Karelen, Mellersta Österbotten, Birkaland, Norra Österbotten och Egentliga Tavastland. Regionerna har åtagit sig att utveckla servicesystemet för barnfamiljer med hjälp av kollektiv påverkan. Dessutom har fenomen-specifika initiativ för samhällspåverkan startat i Vanda och Kervo välfärdsområde (ungdomsbrottslighet) och i Helsingfors (välbefinnande hos elever på andra stadiet).
Målen för det regionala inlärningsnätverket och forskarnätverket är
- systemisk långvarig förändring inifrån
- ett paradigmskifte mot forskning som använder ett nytt translationellt arbetssätt.
Under 2023 har utvecklingen av tjänster för barnfamiljer och integrationen av tjänster med hjälp av forskning gått framåt inom Itlas samtliga samarbetsområden. I strukturerna för kollektiv påverkan har gränssnitten för verksamhetsmodellen för familjecenter och kollektiv påverkan stärkts. Inom samarbetsområdena har aktörer inom välfärdsområdet, kommunerna och den tredje sektorn organiserat sig i ledningsgrupper i enlighet med lokala lösningar. Ledningsgrupperna tillhandahåller en plattform för det samarbete som krävs för familjecentertänkandet och genomförandet av de grundläggande principerna för att bilda strukturerna för ledning och utveckling av kollektiv påverkan samt för praktiskt arbete.
Itla anordnade utbildningar i kollektiv påverkan tre gånger per månad under hela året. Föreläsningarna samlade sammanlagt tusentals deltagare, och de anorndnades för att stöda utvecklingen av arbetet med kollektiv påverkan.
I slutet av 2023 påbörjades konceptet och uppbyggandet av en inlärningsplattform i samband den nya, gemensamma Itla-webbplatsen för kollektiv påverkan. I framtiden är syftet med plattformen att tillgodose informations- och kommunikationsbehoven hos utvecklare inom samarbetsområden och alla som är intresserade av kollektiv påverkan. För att stärka kommunikationen om arbetet publicerades också nyhetsbrevet ”Yhteisövaikuttavuustyön uutisia” för första gången under hösten.
Näkymä-verktyget för att skapa en lägesbikd
Det digitala lägesbildverktyget Näkymä stöder arbetet med kollektiv påverkan och Itlas samarbetsområden i att förutse och servicebehoven hos familjer med barn och i kunskapsbaserad ledning. Läs mer om Näkymä-verktyget på sidan 17 i årsberättelsen.
Ledarskapsutbildning
Att åstadkomma en samhällelig förändring kräver långsiktighet, involverande av olika aktörer, gemensam inlärning och tagande av aktörskap. Ledarskapsutbildningen Barndomsbyggarna är ett verktyg för samhällelig förändring riktad till nyckelpersoner. Barnfokusering i service och beslutsfattande förutsätter ett skifte från organisations- och yrkeskårsfokus till gemensam verksamhet.
Itlas årslånga coachingutbildningar flätas samman med det dagliga arbetet och ger teoretiska, praktiska och metodiska ledarskapsfärdigheter. Itla påverka det aktiva byggandet av ett barnvänligt samhälle i samarbete mellan olika sektorer.
Barndomsbyggarna-kursen 3, som började i september 2023, sammanförde sektor- och servicechefer inom välfärdsområdena, som just hade börjat sitt arbete, samt utbildnings- och välfärdschefer i städerna, dvs. de parter som i den nya administrativa situatione bygger upp regionala servicehelheter för barn, ungdomar och familjer.
Under året valdes deltagarna till Barndomsbyggarna-kursen 4, som syftar till att öka framtida ledarskapspotential. Intresset för potentialutbildningen var mycket stort bland de framtida ledarna för staten, välfärdsområden, städer, organisationer och företag. Vi kunde ta in 30 % av de sökande till utbildningen. Den fjärde kursen börjar i början av 2024. Deltagarna i potentialutbildningen är byggare av en god framtid för barn och barnfamiljer.
År 2023 startade även alumnverksamheten för Barndomsbyggarna. Ur Itlas synvinkel är det värdefullt att en betydande del av de centrala barn- och familjepolitiska aktörerna hör till utbildningens alumner. I och med de nya utbildningarna kommer alumnnätverket att utökas ytterligare och ha förutsättningar att växa till en viktig kontakt- och påverkansplattform för barns och ungas välbefinnandefrågor i Finland.
Att lyfta fram vikten av ledarskap och ledarskapsförmåga för att svara på utmaningarna med barns och ungas välbefinnande har gett Itla ett positivt anseende och uppmärksamhet. Under 2023 har det hållits många anföranden om ämnet vid vård- och bildningssektorers evenemang, och Itla har fått flera partnerskapsförfrågningar om framtida utbildningssamarbeten.
Från samma linje – lösningar till fattigdom
Målet med Från samma linje -programmet (2021–2024) är att ta reda på tillståndet inom barnfattigdom i Finland, identifiera effektiva åtgärder för att minska barnfattigdom och påskynda forskning och påverkan om ämnet.
Under 2023 har programmet bland annat undersökt de sociala och hälsomässiga kostnaderna orsakade av att börja få utkomststöd för barnfamiljer, sambandet mellan att få utkomststöd och barns munhälsa, sätt att förändra barnbidragssystemet, den fattigdomsreducerande effekten av social trygghet för flerbarnsfamiljer och beställt en studie från London School of Economics om internationella lösningar för att minska barnfattigdom .
I LAPSOSET-projektet, som startade 2023, tar vi tillsammans med FPA:s forskningsenhet fram ny information om hur utkomsten för barnfamiljer med låga inkomster kan förbättras. Projektet drivs med VN TEAS-finansiering.
Vi vidareutvecklade och uppdaterade innehållet på webbplatsen Lapsiperheköyhyys datana, som lanserades 2022. Ett omfattande försök med engagerande modellering genomfördes med University of Canberra för att minska den ihållande fattigdomen hos ungdomar.
Vi inledde ett samarbete med Ungdomsforskningssällskapet i ett projekt som undersöker ungdomsbrottslighet och där Tammerfors, Uleåborg och Vanda städer samt undervisnings- och kulturministeriet medverkar. Den första översikten slutfördes i slutet av 2023. Itla bidrar för sin del till att forskningsbaserad kunskap om aktuella frågor förmedlas till beslutsfattare och allmänheten.
Hösten 2023 började vi använda SISU-mikrosimuleringsmodellen i Itla. Införandet av SISU kommer att ge Itla färdigheter att undersöka fattigdomsverkningarna av förändringarna i sociala trygghetsförmåner och beskattning. Med hjälp modellen har Itla möjlighet att ta fram simulerade data, som bara få forskare i Finland idag producerar och som tjänstemän kan använda vid vägning av olika alternativ.
Studierna i Samalta viivalta-programmet överskred nyhetströskeln flera gånger och utgjorde merparten av Itlas medieträffar. I synnerhet väckte Itlas barnbidragsmodell medieintresse, och till exempel Yle, Helsingin Sanomat, Iltalehti och flera regionala tidningar rapporterade om ämnet. Dessutom bjöds programmets sakkunniga in att tala vid många evenemang, till exempel tillställningar om fattigdom i riksdagen, människorättsdelegationen och barnombudsmannadelegationen.
Försöket Från samma linje Uleåborg
Tillsammans med Uleåborgs stad startade vi försöket Från samma linje Uleåborg, som utvecklar en ny slags verksamhetsmodell baserad på kollektiv påverkan för att stärka förmågan hos barn i mindre bemedlade familjer att klara sig och för att stärka en bra vardag genom att aktivera fritidsverksamhet. År 2023 utvecklades modellens verksamhetsprinciper, försöket introducerades i Uleåborg och lokala partner värvades. Som ett resultat av försöket tar fler och fler aktörer inom vuxentjänster upp klientens barn.
Valoisat-gruppen
Valoisat-gruppen av unga erfarenhetspåverkare, som startade våren 2022, deltar i Från samma linje -programmets kollektiva påverkan, forskning och forskningshandledning. Under 2023 har huvudfokus i arbetet legat på planering och genomförande av samforskning relaterad till att klara av fattigdom. Itla och Valoisat-gruppen gick med i Nordforsk-projektet, som studerar barns och ungas välbefinnande efter coronaviruspandemin i de nordiska länderna. I projektet delar Itla att med sig av erfarenheter från engagerande samforskning och Valoisat-gruppens verksamhet.
Projekt
- Programledarskap i Rådets för strategisk forskning program PANDEMICS och YOUNG
- Förbättring av psykiskt välbefinnande som ett sätt att öka ungdomars delaktighet (IMAGINE)
- Delaktighet i tjänster (Services to belong)
Kommunikation och evenemang
Barnfattigdom och psykisk hälsa var på agendan under hela året. Mediernas intresse väcktes särskilt av beräkningarna i programmet Från samma linje – lösningar till fattigdom i barnfamiljer. Itlas utredningar nämndes också i flera utlåtanden om regeringens lagändringar under hösten 2023
Stipendier och donationer
Itla har donerat två donationsprofessurer: en professur i interventions- och implementeringsforskning till Uleåborgs universitet och en professur till Tammerfors universitet som en del av barnfattigdomsprogrammet. Dessutom har Itla beviljat stipendier till två vetenskapliga forskningar år 2023.
Förvaltning och personal
Följande organ verkar inom Itla: delegation, styrelse, finanskommitté och verkställande direktör. Dessutom har stiftelsen en vetenskaplig redaktion för Tillväxtstöd. Stiftelsen följer god stiftelsesed i sin verksamhet och är medlem i Stiftelser och fonder rf.
Den delegation som inledde sin fyraårsperiod 2019 höll sitt sista möte i maj 2023. Den nya delegationen organiserade sig vid sitt första möte i december 2023.
Itlas nya verkställande direktör Katri Vataja började den 1 augusti 2023 och efterträder Petri Virtanen.
Stiftelsens personalstyrka vid slutet av 2023 var totalt 37. Under berättelseåret började totalt 20 nya anställda, varav en med en fast anställning och 19 med tidsbegränsade anställningar.
Ekonomi och finansförvaltning
Stiftelsen finansierar huvudsakligen sin verksamhet med avkastningen från investeringsverksamheten. Även projekt med extern finansiering är en del av stiftelsens primära verksamhet. Sedan 2018 har Aktia Bank Abp (tidigare Taaleri) och EVLI Bank Abp fungerat som stiftelsens förvaltare. Förvaltarna rapporterar kvartalsvis till stiftelsens förvaltningskommitté.
Enligt Itlas investeringsstrategi är det långsiktiga strategiska målet för stiftelsens investerade kapital en årlig realavkastning på 4 %. Stiftelsens investeringshorisont är lång och kapitalförvaltningen måste vara planmässig och ansvarsfull. Investeringarna bör vara effektivt spridda över olika tillgångsklasser, geografiska områden, branscher, förvaltare och investeringsstilar. Förståelighet och transparens är viktiga principer för stiftelsen i genomförandet av investeringsverksamheten.
Utsikter inför 2024
Under 2024 kommer vår verksamhetsmiljö att återspegla verksamheten i de välfärdsområden som fortfarande befinner sig i ett tidigt skede och som är föremål för ytterligare förändringar. Ekonomin stramas åt både inom välfärdsområdena och i kommunerna och det råder personalbrist inom vård- och bildningssektorn.
Strukturreformer och knappare ekonomiska resurser tvingar oss att ändra verksamhetssätten. Samarbetsstrukturer att skapas igen mellan välfärdsområdena och bildningsväsendet som ligger på kommunernas ansvar och som avbröts under förändringen. I förändringens virvlar måste man se till att det inte uppstår serviceluckor som leder till att barn och ungdomar faller mellan stolarna.
Den demografiska utvecklingen utmanar samhället i ordnandet av social- och hälsovårdstjänster samt utbildning. Både satsningar på minskande barnfamiljer och hänsyn till olika grupper behövs för att skillnaderna mellan befolkningsgrupperna inte ska öka för mycket.
Det finns en nationell efterfrågan på kompetens inom implementering av psykosociala metoder för barn och unga. Syftet med social- och hälsovårdsreformen i statsminister Orpos regeringsprogram är att stärka strukturerna och utvärderingsfärdigheterna för utvärdering av effektiva och kostnadseffektiva metoder. Inom grundläggande tjänster finns det en stor efterfrågan på utbildning för att identifiera och stödja psykisk hälsa, till exempel medel för grupphantering och stärkande av färdigheter inom psykisk hälsa.
Reformerna medför också nya möjligheter som har fått mindre uppmärksamhet, åtminstone i den offentliga debatten. I samarbete med fältet uppstår också behovet och andan av samarbete.
Itlas utsikter för 2024 är att fortsätta och fördjupa den verksamhet som redan inletts.
Den geografiska utvidgningen av arbetet med kollektiv påverkan påskyndar förnyelsen av servicesystemet i riktning mot ett heltäckande, forskningsbaserat samarbete där tidiga insatser har effekt. Det regionala inlärningsnätverket har utvidgats från fyra till sju regioner och förhandlingar pågår med nya regioner. Försöks- och forskarnätverket Barndomsbyggarna påskyndar förändringen genom försöksverksamhet och translationell forskning.
Barnfattigdomen har inte försvunnit någonstans från Finland. Forskningen om barnfattigdom fokuserar på åtgärder som kan minska fattigdomen i barnfamiljer, och genom samforskning söker man information och lösningar för att hantera fattigdom.
Vi kommer att öka forskningsbaserad kompetens inom bedömning, urval, implementering och uppföljning av psykosociala metoder för barn och ungdomar. Itla kan erbjuda servicesystemet verktyg som främjar läskunnigheten för evidensbaserade interventions- och implementeringskompetens i beslutsfattandet. Som en del av social- och hälsovårdsreformen medverkar vi aktivt i att stärka interventions- och implementeringskompetensen.
Förändringarna stärker behovet av en ny typ av ledarskap och ledarskapskompetens, vilket tillgodoses av ledarskapsutbildningen Barndomsbyggarna, inte bara genom att utbilda cheferna för välfärdsområdena, utan också genom att utbilda framtidens ledare. Sektorsövergripande ledarskaps- och samarbetsstrukturer är också kärnan i kollektiv påverkan.
Under trycket av kriser och förändringar är det viktigt att komma ihåg att blicka framåt. När allt kommer omkring bygger vi framtiden med dagens beslut och gärningar.
Även om medieutrymmet är fyllt av kriser och kontroverser och samhällsklimatet odlar ett etos av hotscenarier, förlitar sig finländarna enligt Vetenskapsbarometern ändå på vetenskap. Det förekommer dock ifrågasättande och splittring i attityden till vetenskaplig kunskap.
Itlan toiminta perustuu vahvasti tutkittuun tietoon, sen välittämiseen, hyödyntämiseen ja jalostamiseen. Yhtä vahvasti katsomme tulevaisuuteen. Miten jo kertynyt tieteellinen tieto ja tulevaisuuden kehitysvaihtoehtoja luotaava ennakointitieto yhdistetään päätöksenteon tueksi?
Itlas verksamhet grundar sig starkt på forskningsbaserad kunskap, dess förmedling, användning och förädling. Vi ser lika starkt på framtiden. Hur kombineras den vetenskapliga kunskapen som redan samlats och prognosinformationen om framtida utvecklingsalternativ för att stödja beslutsfattandet?
”Bättre tänkande skapar bättre handling. Vi behöver mer framtidstänkande kring barns och ungas välbefinnande. Framtidstänkande avser förmågan att tänka på hur framtiden påverkar redan idag, och hur dagens beslut och val påverkar framtiden. Systemtänkande är en viktig del av framtidstänkande, vilket är nödvändigt ur en praktisk synvinkel när vi strukturerar relationer, ömsesidiga beroenden och synergier mellan saker”, säger verkställande direktör Katri Vataja.
Under 2024 kommer vi att tydliggöra Itlas vision om en önskvärd framtid. Vi definierar effektivitetsmål som den styr långsiktiga planeringen och valen. Vi stärker vårt samhälleliga påverkan och effektivitetsbedömningen. Vi vill också skapa utrymme och mod att lyfta fram till diskussion nya idéer och tankar kring sätten att stärka barns, ungdomars och barnfamiljers välbefinnande nu och i framtiden.