Föra barnen på tal

Sammanfattning

Inledning

Föra barnen på tal-samtalet stöder barnets eller den ungas välbefinnande och utveckling. Metoden lämpar sig för personer som väntar barn samt för föräldrar till barn i åldern 0–18 år. Metoden erbjuder en struktur för en målinriktad, frivillig diskussion om barnets situation mellan föräldrar och yrkespersoner i olika miljöer. Syftet är att stödja föräldraskapet och barnens utveckling samt att göra en bedömning och vid behov hänvisa till andra tjänster. Målet är att förebygga att problemen hopar sig, minska riskfaktorer för barnens psykiska hälsa och stärka familjernas resiliens i förändringssituationer.

Mål och forskningsfråga

I denna systematiska litteraturöversikt bedöms effektiviteten av Föra barnen på tal-samtal utifrån forskningslitteratur. Översikten besvarar följande forskningsfrågor: Hur noggrant har Föra barnen på tal-samtalet beskrivits? Har Föra barnen på tal-samtalet en evidensbaserad effekt som är tillämplig i Finland på barns och ungas utveckling och välbefinnande?

Material och forskningsmetoder

En systematisk litteratursökning gjordes med sökstrategin PCC (Population, Concept, Context), som inriktades på frågan: Vilken forskning har gjorts om Föra barnen på tal-samtal? Följande sökord användes: P = barn i lekåldern, barn i lågstadieåldern, unga, familjer, föräldrar, C = Föra barnen på tal-samtal. Kontexten (C) utelämnades för att undvika att sökresultaten begränsas för mycket. Det primära intresset i sökningen var undersökningar av metodens effektivitet. En litteratursökning gjordes i sex referensdatabaser: MEDLINE, APA PsycInfo, CINAHL, ERIC, Web of Science och Scopus. Dessutom söktes finskspråkiga publikationer i tjänsten Finna.fi, och sökningen kompletterades med manuell sökning.

Resultat

Föra barnen på tal-samtalet är en väl beskriven metod som man i Finland får bra stöd för att ta i bruk.  För effektivitetsbedömningen valdes utifrån en litteratursökning sex effektivitetsstudier i länder med en hög inkomstnivå enligt Världsbanken, varav tre var finländska randomiserade kontrollerade studier och en var en svensk kvasiexperimentell kontrollerad studie. Forskningens tillförlitlighet varierade från svag till tillfredsställande. I finländsk forskning har Föra barnen på tal-samtalen jämförts med Familj och barn i samspel-familjeinterventioner, som har en längre struktur och kräver mer resurser. När Föra barnen på tal-samtal genomfördes som en del av förälderns övriga vård främjade de barnens och de ungas välbefinnande lika effektivt som en längre familjeintervention.  I den svenska kvasiexperimentella studien har man förutom med familjeintervention även jämfört samtalet med sedvanlig vård inom den specialiserade psykiatriska vården. Enligt dess resultat bidrog Föra barnen på tal-samtalen under ett års uppföljning till att förebygga symtom på psykisk ohälsa hos barn i åldern 8–17 år, vars föräldrar hade en diagnostiserad affektiv störning eller ångeststörning (p < 0,05; d = -0,88).

Effektivitetsbedömning

Det finns en del forskning om effektiviteten hos det välbeskrivna och teoretiskt motiverade Föra barnen på tal-samtalet. Det finns evidens för att Föra barnen på tal-samtal förbättrar 8–17-åriga barns psykosociala välbefinnande i jämförelse med sedvanlig vård, när samtalet genomförs som en del av förälderns övriga psykiatriska vård.