ART – Aggression replacement training

Sammanfattning

Inledning

ART (aggression replacement training) är en strukturerad metod i gruppform, som riktar sig till unga och unga vuxna som har svårigheter med att hantera aggression och reglera sina känslor. AART (adapted aggression replacement training) är en nordisk modell av metoden, som har utvecklats utifrån den ursprungliga ART-metoden.   Målet med ART- och AART-metoderna är att minska aggressivt och våldsamt beteende, särskilt i åldersgruppen 12-29 år. Metoden fokuserar särskilt på att stärka den ungas självkännedom, interaktionsfärdigheter och socialkognitiva färdigheter.

Mål och forskningsfråga

I den här systematiska litteraturöversikten bedöms ART- och AART-metodernas effektivitet utifrån forskningslitteratur. Översikten besvarar följande frågor: Hur noggrant har ART- och AART-metoderna beskrivits? Har ART- och AART-metoderna en evidensbaserad effekt som är tillämplig i Finland för att minska problem med aggressivt beteende eller andra typer av beteende hos unga i åldern 12-29 år och stärka sociala färdigheter? 

Material och forskningsmetoder

En systematisk litteratursökning gjordes med sökstrategin PCC (Population, Concept, Context), som inriktades på frågan: Vilken forskning har gjorts om ART- och AART-metoderna? Följande sökord användes: P = barn i lågstadieåldern, unga; C = aggression replacement training, ART, adapted aggression replacement training, A-ART, AART, adapted ART. Kontexten utelämnades för att undvika att sökresultaten begränsas för mycket. Det primära intresset i sökningen var undersökningar av metodens effektivitet, även om man också inkluderade andra typer av studier. En systematisk sökning gjordes i sex referensdatabaser: MEDLINE, APA PsycInfo, CINAHL, ERIC, Web of Science och Scopus. Dessutom söktes finskspråkiga publikationer i tjänsten Finna.fi, och sökningen kompletterades med manuell sökning.

Resultat

Utifrån de studier med kvasiexperimentellt upplägg som valdes i litteratursökningen (N = 11) bedömdes ART-metoden ha positiva effekter i fråga om minskning av aggressivt beteende bland unga och utveckling av förmågan att hantera ilska exempelvis i fängelsemiljöer. Barnens och de ungas beteendeproblem konstaterades också ha minskat och deras sociala färdigheter konstaterades ha stärkts i skolor och på anstalter. Enligt vissa studier kan även barn som är yngre än metodens målgrupp ha nytta av ART-metoden. Forskningsuppläggens kvalitet varierade från svag till tillfredsställande. I litteratursökningen valdes till denna översikt inga randomiserade kontrollerade studier och inga studier av AART-metoden. De metodbeskrivningar som presenterades i metodguiderna var tillräckligt omfattande, och det stöd för införandet som erbjuds i Finland bedömdes vara tillräckligt för att ART- och AART-metoderna ska kunna genomföras på ett högklassigt sätt och fideliteten säkerställas.

Effektivitetsbedömning

Evidensen för  ART:s effektivitet mot aggressivt beteende hos unga och unga vuxna i åldern 15–20 år har konstaterats i studier utan kontrollgrupp. Effekten på beteendeproblem och utveckling av sociala färdigheter hos barn och unga i åldern 5–20 år har däremot granskats i studier där ART har jämförts med sedvanlig verksamhet eller effekterna har bedömts utan kontrollgrupp. Studier av resultat och effektivitet har gjorts särskilt i en nordisk kontext, men för den finländska kontexten finns veterligen ingen forskningsevidens. Det har inte gjorts separata effektivitetsstudier för AART-versionen, så evidensen för dess effektivitet är enligt denna översikt oklar.