ART – Aggression replacement training

Sammanfattning

Interventionens genomförande

Grupp

Interventionens målsättning

Interventionens målsättning är att öka den ungas sociala färdigheter, utveckla den moraliska slutledningsförmågan och att hantera aggressioner. I interventionen stärker man barns och ungas förmåga att reglera känslor och ilska genom att öva vardagliga situationer.

Beskrivning av interventionen

Aggression replacement training (ART) är en gruppintervention för barn och unga med problem att kontrollera aggression och ilska. ARTs teoretiska bakgrund finns i teorin om social inlärning (Bandura 1973), i den kognitiv-behavioristiska vårdmetoden (Novaco 1975) och i teorin om den moraliska utvecklingen (Kohlberg 1973). I interventionen samlas kamratgrupper med unga tre gånger i veckan i tio veckors tid. Grupperna leds av två ART-skolade experter inom pedagogik, social- eller hälsovårdssektorn. Under de strukturerade ART-gruppsammankomsterna går man igenom aggressionshantering och övar moralisk slutledningsförmåga och sociala färdigheter. I övningarna lär man ut nya tekniker för situationer i de ungas vardag. Utgående från ART-interventionen har man i de nordiska länderna utvecklat en preventiv familjeintervention, Family Ties, vars syfte är att utveckla den sociala förmågan.

Interventionens tillgänglighet i Finland

Interventionens metod- och handledarutbildning arrangeras i Finland av ART ry. Utbildningen riktar sig till experter inom pedagogik och social- och hälsovård, som via skolningen kan föra in interventionen i sin egen arbetsmiljö. ART har från början utvecklats i USA av Arnold P. Goldstein med kolleger. I Finland är interventionen i bruk inom social- och hälsovårdens grund- och specialtjänster men det finns inte exakta uppgifter om ARTs regionala tillgänglighet.

Interventionens forskningsevidens och effekt

ART har undersökts internationellt bland annat i en systematisk översikt (Brännström mfl. 2016), i två RCT-undersökningar (Coleman, Pfeiffer & Oakland 1992; Jones 1991) och i Norden i en studie med en kontrollgrupp utförd i Norge (Gundersen & Svartdal 2006). På grund av metodologiska problem är forskningsresultaten inte tolkningsmässigt entydiga. Det har inte gjorts någon referensgranskad studie av ART i Finland. Det finns lite bevis på att interventionen är en effektiv metod när det kommer till ökad social kompetens bland dem som vårdas på anstalt och deltog i interventionen, jämfört med kontrollgruppen.

Litteratur

Bandura, A. (1973). Aggression: A social learning analysis. Englewood Cliffs, NJ: Prentice-Hall.

Brännström L., Kaunitz K., Andershed A-K., Saud S. & Smedslund G. (2016). Aggression replacement training (ART) for reducing antisocial behavior in adolescents and young adults: A systematic review. Aggression and Violent Behavior, 27, 30–41.

Gundersen, K. & Svartdal, F. (2003). Selvrapporteringsskjema [Self-report problem behaviour questionnaire (in Norwegian)]. Nærbø, Norway: Rogaland Høgskole.

Coleman M., Pfeiffer S. & Oakland T. (1992). Aggression replacement training with behaviorally disordered adolescents. Behavioral Disorders, 18, 54–66.

Jones, Y. (1991). Aggression replacement training in a high school setting. Australian Journal of Guidance and Counselling, 1, 1–19.

Kohlberg, L. (1973). Collected papers on moral development and moral education. Cambridge. MA: Harvard University, Center for Moral Education.

Novaco, RW. (1975). Anger control: The development and evaluation of an experimental treatment. Lexington, MA: D.C. Health.