De ungas kompass
Sammanfattning
Inledning
Ett gott psykiskt välbefinnande är centralt med tanke på den ungas utveckling, studieprestationer och arbetslivsfärdigheter. Läroanstalterna spelar en viktig roll med tanke på stödet för de ungas psykiska välbefinnande och de åläggs också i lagen att stärka sina studerandes välbefinnande. Syftet med metoden De ungas kompass är att stöda de ungas färdigheter som stöder välbefinnandet, såsom psykologisk flexibilitet och dess delfärdigheter samt att förebygga psykiska problem. Metoden är helt webbaserad och kan utnyttjas som en del av läroanstalternas verksamhet. Den har ursprungligen utvecklats för elever i årskurs 7–9, men lämpar sig också för unga i början av studierna på andra stadiet.
Material och metoder
Litteratursökningen gjordes med sökstrategin Population, Concept, Context (PCC) som är typisk för kartläggande litteraturöversikter och riktades till frågan: Vilken forskning har gjorts om metoden De ungas kompass (Youth Compass). Som sökord användes: P = unga, årskurs 7–9, andra stadiet, C = Youth Compass, De ungas kompass, C = skola, hem, hälsovård. Det mest intressanta objektet i sökningen var undersökningar av metodens effekter, men även undersökningar som gjorts med andra konstellationer inkluderades. Den systematiska sökningen riktades till följande databaser: MEDLINE, APA PsycInfo, CINAHL, ERIC, Web of Science och Scopus och den kompletterades med en manuell sökning.
Resultat
Åtta undersökningar togs med på basis av litteratursökningen. Av dessa var fem finländska undersökningar av effekterna som bedömningen av metodens effekter grundade sig på. Dessutom fanns det tre finländska undersökningar där metodens effekt eller implementering inte utvärderades. Utifrån de undersökningarna som togs med och metodguiden är beskrivningen av metoden De ungas kompass och den teoretiska grunden tillräcklig. Metoden har konstaterats ha positiva effekter på den ungas depressionssymtom, ångestsymtom, nöjdhet med livet, stress, akademiska flexibilitet samt osäkerhet i anslutning till karriärplanering.
Dessutom har metoden konstaterats öka förmågan att fatta beslut om karriärval. Effekterna var högst små för unga i årskurserna 7–9 (d = 0,03-0,48, NNT (Number-Needed-to-Treat) = 3,76-62,5). Kvaliteten på undersökningarna av effekterna varierade från nöjaktig till god. Beredskapen att implementera De unga kompas uppfylldes inte tillräckligt enligt de delområden som användes. Metoden sprids för närvarande riksomfattande enligt stand-alone-principen, dvs. de som är intresserade av metoden kan delta genom att registrera sig på webbplatsen och gå igenom den självständigt.
Helhetsbedömning
Metoden får helhetsbedömningen 4/5, dvs. metoden har en måttlig dokumenterad evidens i en finländsk kontext. Helhetsbedömningen grundar sig på undersökningar av effekterna där metoden genomfördes på en webbaserad plattform samt med hjälp av handledning ansikte mot ansikte och digitalt.