Familjerådslag

Sammanfattning
Interventionens genomförande
Familj
Interventionens målsättning
Målsättningen med Familjerådslag är att i barnskyddet stärka barnets och familjens deltagande, barnets närståendenätverk och inverka positivt på barnets välmående. Med Familjerådslaget stärker man barn- och familjeperspektivet i barnskyddsprocessen.
Beskrivning av interventionen
Familjerådslag är en strukturerad intervention för barnfamiljer som i Finland används inom barnskyddet, och som kan användas i olika skeden av barnskyddsprocessen för barn i olika åldrar. Den teoretiska referensramen till Familjerådslag finns i den resurscentrerade problemlösningsteorin och i den lösningscentrerade terapin. I bakgrunden inverkar också dialogförmåga, principen för reparativt socialt arbete (Frost et al 2012) och data om barnet (Heino 2005). Familjerådslaget är frivilligt för klienten. I Familjerådslaget deltar förutom klientfamiljen en opartisk sammankallare, en socialarbetare och närståendenätverket förknippat med barnets ärende. Barnet har i Familjerådslaget en medhjälpare. Interventionen fortskrider från den förberedande fasen till Familjerådslaget, där man kommer överens om kontakt, information och planen i barnets ärende. Planen och förverkligandet följs upp och utvärderas. Längden på interventionen varierar beroende på barnmålet allt från under ett år till några år. Interventionen har också använts i ärenden med unga kriminella, i vårdnadstvister, i handikapptjänster, i arbetet med psykisk hälsa och i äldreomsorgen.
Interventionens tillgänglighet i Finland
Interventionens aktörer arrangerar skolning i Familjerådslag utan kriterier för deltagande. Innehållet och strukturen i skolningen har varierat beroende på handledare, Det finns ingen exakt uppgift om tillgängligheten eller antalet skolningar. Familjerådslaget har utvecklats i Nya Zeeland som en lagstadgad verksamhetsmodell i omhändertagningsfall och i ärenden med unga kriminella. I Finland har Familjerådslaget utvecklats i ett flerpartsprojekt vid Stakes och interventionen används inom barnskyddet. Det finns ingen exakt uppgift om Familjerådslagets nationella tillgänglighet eller implementering.
Interventionens forskningsevidens och effekt
Interventionen har en måttlig forskningsevidens, bland annat en internationell meta-analys (Dijkstra mfl. 2016), två RCT-undersökningar (Asscher mfl. 2014; Hollingshead mfl. 2017), en prospektiv kvasiempirisk undersökning (Sundell & Vinnerljung 2004) och en del kvalitativa undersökningar. Det finns ingen forskningsbaserad evidensgrad om Familjerådslagets effekter.
Litteratur
Asscher, J., Dijkstram S., Stams G., Decovic, M. & Creemers, H. (2014). Family group conferencing in youth care: characteristics of the decision making model, implementation and effectiveness of the Family Group (FG) plans. BMC Public Health, 14, 154.
Dijkstra, S., Creemers, H., Asscher, J., Decovic, M. & Stams, G. (2016). The effectiveness of family group conferencing in youth care: A meta-analysis. Child Abuse & Neglect, 62, 100–110.
Frost, N. Abram, F. & Burgess, H. (2012). Family group conferences: context, process and ways forward. Child and Family Social Work, 19, 480–490.
Heino, T. (2005). Lapsen tieto – sen paikka tutkimuksessa ja käytännössä. Teoksessa Hänninen, S. & Karjalainen, J. & Lahti, T. (toim.): Toinen tieto – kirjoituksia huono-osaisuuden tunnistamisesta. Stakes.
Hollingshead, D. M., Corwin, T. W., Maher E. J., Merkel-Holguina, L., Allan, H. & Fluke, J. (2017). Effectiveness of family group conferencing in preventing repeat referrals to child protective services and out-of-home placements. Child Abuse & Neglect, 69, 285–294.
Sundell, K. & Vinnerljung, B. (2004). Outcomes of family group conferencing in Sweden: A 3-year follow-up. Child Abuse Neglegt, 28, 267–287.