I Finland har man traditionellt främjat barns, ungas och familjers välbefinnande genom separata system: skolan ökar bildningen, hälso- och sjukvården botar sjukdomar och socialvården löser sociala problem. Varje tjänst har en gång varit en framgångssaga, men de klarar inte av att möta dagens komplexa utmaningar på egen hand.

Det behövs ett samarbete över tjänsternas gränser, som stöder barn och unga på ett förebyggande och helhetsbetonat sätt – i stället för att problemen löses genom punktinsatser, isolerat och för sent.

I arbetet för kollektiv påverkan utvecklar organisationer, kommuner, församlingar och välfärdsområden tillsammans lokala lösningar som bygger på forskningsbaserad kunskap. Itla fungerar som bakgrundsstöd för områden som genomför kollektivt påverkansarbete och bidrar till att utvidga tillvägagångssättet till hela landet.

Hörnstenarna är gemensamt överenskomna tillvägagångssätt och en gemensam ledningsgrupp

Kollektiv påverkan är ett forskningsbaserat konkret sätt att förnya servicesystemet och uppnå nationella strategiska mål. Det har använts över hela världen för att lösa omfattande och komplexa problem, från hungersnöd till aids-epidemier. Itla använder kollektiv påverkan för att förnya servicesystemet för barnfamiljer med fokus på barnen och familjerna, i samarbete med Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och Uleåborgs universitet.

Hörnstenarna i arbetet är gemensamma tillvägagångssätt som yrkespersoner inom olika branscher kommit överens om samt en gemensam ledningsgrupp till stöd för arbetet. En delad förståelse för fenomen som behöver lösas samt mångsidiga lösningar som aktörerna utvecklar tillsammans är kärnan i arbetet. Utvecklingen utgår från referensramen för kollektiv påverkan (Kania & Kramer, 2011) samt systemteori och stärkande av barns och ungas resiliens.

Kärnelementen i kollektiv påverkan

1. GEMENSAMT MÅL

Vi samlas och definierar målsättningen/problemet och skapar en gemensam vision för att lösa det.

2. ÅTGÄRDER SOM STÄRKER SAMARBETET

Vår egen verksamhet gör det möjligt för andra att ansluta sig till arbetet och lyckas med det. Samordningsstruktur.

3. DELADE GEMENSAMMA INDIKATORER

Vi följer upp framstegen med gemensamma indikatorer, vilket möjliggör kontinuerligt lärande.

4. KONTINUERLIG DIALOG

Vi bygger förtroende och relationer mellan alla deltagare. Feedback i båda riktningarna och efterföljande åtgärder.

5. BAKGRUNDSSTÖD FÖR UTVECKLING ”Backbone”

Vi bildar ett team som är engagerat i att långsiktigt stödja CI-initiativets arbete i alla dess faser.

Figur: De fem förutsättningarna för kollektiv påverkan (Källa: Kania & Kramer, 2011; Stachowiak m.fl., 2018.)