Anpassningens syfte i ett nötskal
- Förbättra den psykosociala metodens lämplighet för miljön där den används.
- Bevara metodens effektivitet när metoden anpassas.
- Ta hänsyn till kundernas och yrkespersonernas i anpassingen av metoden.
- Stödja etablering av evidensbaserade metoder.
Varför är anpassning viktigt?
Med hjälp av effektiva psykosociala metoder kan man stödja barns socioemotionella utveckling samt förebygga och behandla utmaningar med mental häls. Implementeringen av metoderna har emellertid inte alltid gått utan svårigheter i tjänsterna för barn och unga.
Enligt forskning är en av orsakerna att man i utveckling och implementering av metoder inte i tillräcklig utsträckning beaktar behoven hos kunder och yrkespersoner som använder metoden. Just sådana problem kan man besvara genom anpassning, det vill säga genom en systematisk bearbetning av metoden!
Målsättningen med anpassning är att förbättra metodens lämplighet för kunder, yrkespersoner och servicesystemet så att dess effektivitet bevaras. Anpassningen kombinerar forskningsdata om metodens verkningsmekanismer och praktiska erfarenhetsdata om dess lämplighet som samlas in via yrkespersonernas arbete och kundernas erfarenheter. Forskning visar att metoder som anpassats till en ny miljö kan vara mer effektiva än metoder som införts utan anpassning.
I Finland finns det begränsade möjligheter att utveckla och forska i helt nya psykosociala metoder. Därför är det klokt att använda metoder som har utvecklats i andra länder och som är bevisligen effektiva och anpassa dem så de lämpar sig för oss. På så sätt sparar vi tid och resurser och säkerställer att stödet som barn och unga får för sin mentala hälsa är effektivt.
Det lönar sig att anpassa metoder tillsammans
Frågor som rör anpassning berör yrkespersoner på olika sätt:
- Yrkespersoner som använder metoden har viktig kunskap om metodens lämplighet för sitt arbete, och denna kunskap kan man dra nytta av i anpassningen. Samtidigt är det bra för yrkespersoner att identifiera vilka delar av metoden som är flexibla (det vill säga vilka delar som kan individualiseras efter kundernas behov). Att dra nytta av flexibiliteten av delarna är inte anpassning utan en individuell bearbetning av metoden.
- Metodens upprätthållare får ofta kunskap om anpassningsbehov från kunder, yrkespersoner som använder metoden, metodhandledare och utbildare. All denna kunskap kan användas för att anpassa metoden.
- En forskningsgrupp kan till exempel identifiera behovet av att anpassa en metod när den planerar att i Finland forska i metod som utvecklats på annat håll.
Det lönar sig att grunda ett sektorövergripande anpassningsteam för planering och genomförande av anpassningen, där till exempel yrkespersoner som använder metoden, forskare och vid behov metodens upprätthållare deltar. På så sätt kan man beakta olika yrkespersoners åsikter och observationer när metoden anpassas. Läs mer om hur anpassningen kan genomföras i praktiken.
Video: Vad händer vid anpassning? Professor Graham Moore svarar (1 min)
Professor Graham Moore arbetar vid Cardiffs universitet och har tillsammans med sina forskargrupper fokuserat på bland annat anpassnings- och implementeringsforskning av psykosociala metoder.
Varför främjar Itla anpassning?
Itlas mål är att väcka nationell diskussion och samarbete om behovet av anpassning av metoder samt att öka den forskningsbaserade anpassningskompetensen i Finland.
Vi erbjuder kunskap för att identifiera anpassningsbehov och tillhörande risker samt forskningsbaserade verktyg för att genomföra anpassningen.
Vi kommunicerar betydelsen av anpassning även till beslutsfattarna. Kunskap ökar förståelsen för att främja barns och ungas välbefinnande i en föränderlig värld.