Innehåll
Stöd i anpassningen av metoden från Anpassningskliniken
Anpassning av psykosociala metoder är ännu relativt nytt i Finland. Genom anpassning eller systematisk bearbetning kan man förbättra metodens lämplighet för barn och unga, yrkespersoner som använder metoden och tjänster där de används.
Vid Anpassningskliniken erbjuder våra sakkunniga stöd i att anpassa välbeskrivna psykosociala metoder som riktar sig till barn, unga och familjer. Anpassningskliniken är kostnadsfri och vi välkomnar alla organisationer som anpassar psykosociala metoder, så som vidmakthållare av metoder, forskare och välfärds- och samarbetsområdenas expertgrupper. Stödet erbjuds på både finska och engelska.
Vad erbjuder Anpassningskliniken?
- Stöd i planeringen, genomförandet och dokumenteringen av anpassningen.
- Vägledning i användning av anpassningsverktygen.
- Vi kan fungera som delförverkligare i planeringen, genomförandet eller dokumenteringen av anpassningen.
Hur framskrider samarbetet på anpassningskliniken?
Innan vi inleder klinikarbetet önskar vi att ni fyller i en beskrivning av metoden som ska anpassas, ifall en sådan inte tidigare gjorts.
Det gemensamma arbetet påbörjar med ett kartläggningsmöte (30 min) där man diskuterar förverkligandet av samarbetet och säkerställer att vi kan svara på era behov. På följande möte (1-2h) görs en arbetsplan över anpassningen, i förverkligandet av denna får ni stöd av våra sakkunniga under de följande 1-4 möten. Efter detta avslutas samarbetet.
Verktyg för metodanpassning
Nedan har vi sammanställt verktyg för planering och genomförande av anpassning. Våra experter hjälper dig gärna att använda dem.
The Adapt Guidance 1.0-guiden
Guiden hjälper dig att förstå vad metodanpassning handlar om och vad det kräver. Läs guiden.
ASTAIRE-verktyget
Med hjälp av verktyget kan man bedöma hur väl hälsofrämjande interventioner kan överföras. Bekanta dig med ASTAIRE-verktyget och mer i detalj med bedömningen av metodernas överförbarhet (pdf).
FRAME-referensramen
Med hjälp av FRAME-referensramen (FRAME = an expanded framework for reporting adaptations and modifications to evidence-based interventions) kan man granska metodens anpassningsbehov redan vid planeringen av anpassningen samt kartlägga och beskriva de anpassningar som gjorts.
Läs mer om FRAME-referensramen och hur den används
- Seilo ym. (2024). Adaptation of interpersonal counselling for adolescent (IPC-A) for Finnish student welfare services – retrospective evaluation by using the framework for reporting adaptations and modifications-enhanced (FRAME). Läs artikeln.
- Chlebowski ym. (2019). Using stakeholder perspectives to guide systematic adaptation of an autism mental health intervention for Latinx families: A qualitative study. Läs artikeln.
- Mui ym. (2023). Analysis of FRAME data (A-FRAME): An analytic approach to assess the impact of adaptations on health services interventions and evaluations. Läs artikeln.
TIDieR-checklistan
TIDieR-checklistan (TIDieR = Template for Intervention Description and Replication) har utvecklats för att förbättra metodernas beskrivningsnivå i vetenskapliga publikationer. Den kan utöver i forskningsarbete användas som grund för en bra metodbeskrivning.
Läs mer om TiDier-checklistan och dess utveckling
Viisio-verktyget
Itla utvecklar ett verktyg för att bedöma behovet av metodanpassning. Verktyget lanseras på hösten 2025.
Exempel på anpassningsbeskrivningar
Det är viktigt att noggrant beskriva den anpassade metoden för att den ska kunna bedömas och utnyttjas i större utsträckning. Beskrivningarna av anpassningen kan publiceras till exempel på metodens webbplats eller i en vetenskaplig publikation. Dessutom kan en väl genomförd anpassning öka yrkespersoners och kunders engagemang i metoden.
- Sourander ym. (2024). Cultural adaptation, content, and protocol of a feasibility study of school-based “Let’s learn about emotions” intervention for Finnish primary school children. Läs artikeln.
- Hawke ym. (2023). Lived experience adaptation of a psychosocial intervention for young adults with bipolar spectrum disorders: Process description and adaptation outcomes. Läs artikeln.
- Koivula ym. (2019). Adaptation and Implementation of the German Social-Emotional Learning Program Papilio in Finland: A Pilot Study. Läs artikeln.
- Feinberg ym. (2012). Adaptation of Problem-Solving Treatment for Prevention of Depression Among Low-Income, Culturally Diverse Mothers. Läs artikeln.
Vanliga frågor och svar
- I metoder talar man ofta om kärnelement som är centrala för metodens effektivitet och som inte bör anpassas när metoden anpassas. Dessutom har metoder flexibla delar som kan anpassas av yrkespersoner efter kundernas individuella behov.
- En metods programteori beskriver hur och varför interventionen förväntas fungera. Programteorin hjälper till att förstå vad som ska göras för att uppnå önskade effekter. Vid anpassning säkerställer man att de ändringar som görs inte bryter mot denna programteori.
- Om anpassningarna leder till helt nya funktioner eller verkningsmekanismer är det troligt att man redan håller på att utveckla en ny metod i stället för anpassning.
- Ibland är det oklart om anpassningar som att flytta fysiska möten till nätet eller införa AI-verktyg, tar metoden närmare eller längre bort från dess ursprungliga funktion (programteorin). Denna osäkerhet understryker behovet av att forska i den anpassade metoden i det nya sammanhanget innan den införs i större skala.
- Innan en metod kan anpassas systematiskt till en ny användningsmiljö är det nödvändigt att beskriva dess programteori, om den inte har beskrivits. Programteori innebär information om vad metoden innehåller och hur den är avsedd att fungera.
- Om den ursprungliga metoden och dess förändringsmekanismer inte har beskrivits tillräckligt noggrant kan implementering i ett nytt sammanhang misslyckas och metoden ger inte heller de önskade resultaten. Då upprepas lätt endast metodens yttre egenskaper, men logiken i de metoder och tekniker som härletts från metodens teoretiska bakgrund och kärnelement kan inte säkerställas.
- Metodtrohet innebär att metoden genomförs på det planerade sättet, vilket är viktigt för att effektiviteten ska bevaras.
- Att upprepa metoden helt likadan och oförändrad är inte realistiskt när det gäller psykosociala metoder: yrkespersonens och kundens person och individualitet kräver flexibilitet.
- Ur ett anpassningsperspektiv är det viktigt att identifiera vilka delar av metoden som inte kan ändras utan att effektiviteten äventyras.
- Ur ett fidelitetsperspektiv är det viktigt att yrkespersoner som använder metoden vet vilka delar av metoden som är flexibla och kan skräddarsys med hänsyn till kundens individuella behov.
- Vissa metoder har också licenskrav som begränsar anpassningen till exempelvis olika kulturer.
- Det finns skillnader i hur kulturbundna olika psykosociala metoder är.
- Behovet av att anpassa en metod beror på huruvida man bedömer att metodens tillgänglighet och engagemanget i metoden i vissa kundgrupper skulle förbli svagt utan anpassning. Om metoden innehåller kulturella antaganden som inte stämmer överens med en annan kulturell bakgrund kan detta försämra deltagarnas möjlighet att engagera sig i metoden.
- Till exempel om exemplen i materialet baseras på andra kulturer eller kundmaterialen är på majoritetsbefolkningens språk.
Kontakta oss
Asiantuntija
Specialist
Kasvun tuki KI
nina.mellenius@itla.fi