Friends-programmet: Friends for Life

Sammanfattning

Inledning

I takt med att utmaningarna med den psykiska hälsan ökar bland barn i olika åldrar behövs satsningar på förebyggande åtgärder och stöd med låg tröskel för att lindra symtomen. Syftet med Friends-programmet är att stödja psykiskt välbefinnande och stärka resiliensen. Versionerna som är utformade för olika åldersgruppers behov använder kollegialt lärande och funktionella övningar. Programmet lämpar sig för alla och är lätt att ta i bruk, och det kan användas i barnets uppväxtmiljö, såsom i skolan, eller som en del av social- och hälsovårdens tjänster, där det riktar sig till barn som har symtom. Programversionen Friends for Life av Friends-programmet är avsett för att förebygga ångest- och depressionssymtom bland 9–12-åringar.

Mål och forskningsfråga

I denna systematiska litteraturöversikt bedöms effektiviteten av programversionen Friends for Life i Friends-programfamiljen utifrån forskningslitteratur. Översikten svarar på frågorna: Hur noggrant har Friends-programmet beskrivits? Har Friends-programmets programversion Friends for Life en evidensbaserad effekt på 9–12-åriga barns psykiska välbefinnande, i synnerhet ångest- och depressionssymtom, som även är tillämplig i Finland?

Material och forskningsmetoder

Litteratursökningen gjordes med den för kartläggande litteraturöversikter typiska sökstrategin population, koncept och kontext (PCC), som inriktades på frågan: Vilken forskning har gjorts om Friends-programmet? Som sökord användes: P = barn och ungdomar, C = Friends. Kontexten (C) utelämnades för att undvika att sökresultaten begränsas för mycket. Det primära intresset i sökningen var undersökningar av Friends for life-versionens effektivitet, men även andra typer av undersökningar inkluderades. En systematisk sökning gjordes i sex referensdatabaser: MEDLINE, APA PsycInfo, CINAHL, ERIC, Web of Science och Scopus. Dessutom söktes publikationer på finska i tjänsten Finna.fi. Sökningen kompletterades med en manuell sökning.

Resultat

I bedömningen ingick 19 artiklar som undersökte effektiviteten. En av dessa undersökningar var finländsk, tre var nordiska och resten från länder med en hög inkomstnivå enligt Världsbankens klassificering, i enlighet med kriterierna för inkludering. I litteratursökningen hittades också två finländska undersökningar som angavs för kännedom i diskussionsdelen. Två systematiska litteraturöversikter, fyra metaanalyser och en undersökning som var både en systematisk översikt och en metaanalys kunde inte bedömas som sådana eftersom även undersökningar som gällde länder som inte har en hög inkomstnivå hade inkluderats i dem. I två av dem ingick även andra interventioner utöver Friends. Effektevidens har fåtts från undersökningar både i Norden och i andra höginkomstländer. Undersökningarnas kvalitet varierade. Undersökningarna fokuserade på att utreda effekten av Friends-programmets version för barn i skolåldern (Friends for life ). Undersökningarna delades in enligt om metoden bedömdes som 1) universell, genomförd för alla i skolan eller 2) riktad intervention för barn eller unga med ångestsymtom, antingen a) i skolan eller b) i en tjänst som erbjuder psykosocial vård. Effekten på barns och ungas välbefinnande mättes i regel som minskade ångestsymtom och i vissa studier även som förändringar i depressionssymtom och sociala färdigheter. Enligt bedömningen konstaterades metoden ha positiva effekter på barns och ungas psykiska välbefinnande genom minskade ångestsymtom (d = 0,008–0,70) och minskade depressionssymtom (d = 0,04–0,63). Inga negativa effekter observerades. Särskilt barn som redan har symtom verkar ha nytta av programmet. Undersökningarna gav indikationer på att interventioner i skolmiljön, särskilt sådana som gjordes av utomstående yrkespersoner, hade positiva effekter. Konstaterandet av förebyggande och långvariga effekter försvårades av det arrangemang som är typiskt för interventionsundersökningar, där kontrollgruppen väntade på att få delta i programmet. Stödet för införandet av metoden bedömdes vara ganska bra. Metoden och dess teoretiska grund har beskrivits väl och kärnelementens koppling till teorin har förklarats på ett tillfredsställande sätt.

Effektivitetsbedömning

Friends-programfamiljens Friends for Life-version uppnår nivån 4/5 i effektivitetsbedömningen. Det finns effektevidens som visar en förbättring av det psykiska välbefinnandet bland barn i åldern 9–12 år, i synnerhet en minskning av ångest- och depressionssymtom. I flera undersökningar har programmet jämförts med en annan intervention, en kölista eller sedvanlig vård eller sedvanligt stöd. Resultaten gav indikationer på nyttan med metoden som en del av gruppverksamhet i barnets uppväxtmiljö. Det behövs mer forskning om effektiviteten hos universella interventioner som riktar sig till alla och fokuserar på att förebygga ångestsymtom.