KiVa Skola -programmet

Sammanfattning

Inledning

Mobbning bland barn och unga är vanligt både i Finland och i resten av världen. Mobbning är ett gruppfenomen som är avsiktligt förorsakande av olägenhet eller besvär för en viss elev (Sainio m.fl., 2018; Salmivalli m.fl., 2018a, 2018b). Mobbning kan vara verbalt, icke-verbalt eller fysiskt, och det kan ske ansikte mot ansikte eller på nätet. KiVa Skola-programmet är en metod för att förebygga och ingripa i mobbning som kan användas i skolor för elever i åldern 7–16 år. Skolans personal kan utbildas i att använda KiVa Skola-programmet oberoende av arbetstagarnas utbildningsbakgrund, och programmet erbjuder konkreta sätt att förebygga mobbning och ingripa i den i skolans vardag. Enligt programmet hålls regelbundna KiVa-lektioner i skolans vardag, och för skolan bildas ett KiVa-team, som använder metoden och löser mobbningssituationer i skolan. I KiVa Skola-programmet ingår en lärarguide där lektionernas innehåll beskrivs på ett illustrativt sätt samt mångsidigt material för deltagande elever som innehåller till exempel grupparbete och en digital inlärningsmiljö.

Mål och forskningsfråga

I denna systematiska litteraturöversikt bedöms effektiviteten av KiVa Skola-programmet utifrån forskningslitteratur. Översikten svarar på frågorna: Hur noggrant har KiVa Skola-programmet beskrivits? Har KiVa Skola-programmet som används i Finland evidensbaserad effekt i förebyggandet av mobbning i skolan och i minskande av mobbningen?

Material och metoder

En systematisk litteratursökning gjordes med sökstrategin PCC (Population, Concept, Context), som inriktades på frågan: Vilken forskning har gjorts om KiVa Skola-programmet? Följande sökord användes: P = barn i årskurser 1–6, barn i årskurser 7–9, lärare, föräldrar; C = KiVa Skola. Kontexten (C) utelämnades för att undvika att sökresultaten begränsas för mycket. Det primära intresset i sökningen var undersökningar av metodens effektivitet. En litteratursökning gjordes i sex referensdatabaser: MEDLINE, APA PsycInfo, CINAHL, ERIC, Web of Science och Scopus. Dessutom söktes finskspråkiga publikationer i tjänsten Finna.fi, och sökningen kompletterades med manuell sökning. Metodbeskrivningens noggrannhet i handböckerna och i annat skriftligt material som underhålls av hemboet bedömdes.

Resultat

Utvecklarna av metoden har beskrivit KiVa Skola-programmet väl, det finns omfattande material om det, det finns vid behov stöd för metoden efter utbildningen och programmets mål har definierats tydligt. Utbildningen i programmet och dess användning beskrivs med nödvändig noggrannhet. Programmets teoretiska bakgrund och kostnaderna för implementeringen har beskrivits ganska allmänt. Jämfört med skolornas sedvanliga antimobbningsverksamhet observerades vid användning av KiVa Skola-programmet de positiva effekter som metoden eftersträvar i att minska mobbning bland barn och unga i åldern 7–16 år, både enligt eleverna själva och enligt likställda. Evidens för programmets effektivitet rapporterades i både finska och utländska undersökningar. Undersökningarnas evidens för effektivitet var stark, och mobbningen minskade systematiskt särskilt när det gällde självrapporterad mobbning (OR = 1,15–1,93; 95 % KI 1,04–2,38; d = 0,14–0,38), medan det fanns något större variation mellan undersökningarna i betydelsen av resultaten när det gällde självrapporterad mobbning av andra (OR = 1,34–1,69; 95 % KI = 1,07–2,48). Programmets effektivitet syntes starkast hos yngre elever, medan evidensen för äldre elever var motstridig. Programmet rapporterades ha gynnsamma effekter på bakgrundsfenomen relaterade till mobbning, såsom attityder relaterade till mobbning och empati mot den som blivit mobbad.

Effektivitetsbedömning

KiVa Skola-programmet är en välbeskriven och teoretiskt motiverad metod, och det finns gott om undersökningar om dess effektivitet. Det finns evidens för att programmet minskar sannolikheten för barn i åldern 7–16 att bli mobbade eller mobba andra när man jämför med den sedvanliga mobbningsbekämpande verksamheten i skolor. De undersökningar av effektiviteten som valts ut för översikten har genomförts i Finland och Europa på 2000-, 2010- och 2020-talen.