Skolfam
Sammanfattning
Inledning
Barn som placerats utanför hemmet har en större risk att uppleva utmaningar i skolgången än andra barn. Verksamhetsmodellen Sisukas strävar efter att stödja ett placerat barns skolgång med hjälp av samarbete mellan flera olika yrkespersoner, bedömning av stödbehov samt individuellt stöd och uppföljning av det. I Sverige, Finland och Norge har man undersökt verksamhetsmodellens inverkan på placerade barns skolprestationer, kognitiva förmågor och psykosociala välbefinnande i åldern 6–14 år. Sveriges Skolfam-verksamhetsmodell och Danmarks LUKoP-verksamhetsmodell kan jämföras med den finska Sisukas.
Mål och forskningsfråga
I denna systematiska litteraturöversikt bedöms effektiviteten av verksamhetsmodellen Sisukas utifrån forskningslitteratur. Översikten svarar på frågorna: Hur noggrant har den psykosociala verksamhetsmodellen Sisukas beskrivits? Har Sisukas-verksamhetsmodellen en evidensbaserad effekt som är tillämplig i Finland på placerade barns skolprestationer, kognitiva förmågor och psykosociala välbefinnande?
Material och forskningsmetoder
En systematisk litteratursökning gjordes med sökstrategin PCC (Population, Concept, Context), som inriktades på frågan: Vilken forskning har gjorts om Sisukas-metoden? Följande sökord användes: P = barn i årskurser 1–6, unga, fosterföräldrar och föräldrar, C = Sisukas, placerat barn i skola, SkolFam, Skolsatsning inom familjehemsvården, Sammen for Læring, Skolestøtte til børn i familiepleje. Kontexten (C) utelämnades för att undvika att sökresultaten begränsas för mycket. Det primära intresset i sökningen var undersökningar av metodens effektivitet. En litteratursökning gjordes i sex referensdatabaser: MEDLINE, APA PsycInfo, CINAHL, ERIC, Web of Science och Scopus. Dessutom söktes finskspråkiga publikationer i tjänsten Finna.fi, och sökningen kompletterades med manuell sökning. Metodbeskrivningens noggrannhet i handböckerna och i annat skriftligt material som underhålls av hemboet bedömdes.
Resultat
I bedömningen ingick sex nordiska undersökningar om verksamhetsmodellen för stöd till skolgång för placerade barn. Det fanns en jämförelse mellan grupper i två undersökningar: i en kvasiexperimentell undersökning i Sverige och en randomiserad jämförande undersökning i Danmark. I den kvasiexperimentella undersökningen observerades positiva förändringar i visuell slutledningsförmåga (p = 0,01; d = 0,42; 95 % KI -0,01–0,86), kognitiva förmågor (p = 0,033; d = 0,36; 95 % KI -0,07–0,79) samt rättskrivning (p = 0,029; d = 0,26; 95 % KI -0,21–0,73). I den randomiserade jämförelseundersökningen observerades positiva förändringar i ordläsningshastighet (p = 0,02; d = -0,21; 95 % konfidensintervall rapporterades inte), kognitiva förmågor (p = 0,02; d = 0,34; 95 % konfidensintervall rapporterades inte) och språklig förståelse (p = 0,03; d = 0,41; 95 % konfidensintervall rapporterades inte).
Effektivitetsbedömning
Konsekvensbedömningen grundar sig på en bra beskrivning av verksamhetsmodellen samt på verifierad evidens för förbättrade skolprestationer och kognitiva förmågor hos barn i åldern 6–14 år som placerats i familjevård. Det finns stöd för implementeringen och genomförandet av verksamhetsmodellen, såsom utbildning, en finskspråkig handbok och annat material samt en inlärningsplattform på nätet.