Tidig insats > Metodbanken > STRATEGI-programmet

STRATEGI-programmet

3/5
Undersökning av resultat eller effektivitet
Tidig insats > Metodbanken > STRATEGI-programmet
Klassificering
5
Stark undersökning av effekter
4
Bra undersökning av effekter
3
Undersökning av resultat eller effektivitet
2
Lite forskning
1
Beskriven och teoretiskt motiverad
Om interventionen
Målgrupp
Föräldrar
Fenomen
Förhållandet och interaktionen mellan barnet och föräldern, Neuropsykiatriska utmaningar, Föräldrafärdigheter och kunskap
Servicegivare
Social- och hälsovårdstjänster
Tjänsteformat
Grupp, Fysiskt möte, Digital

Utvärderingsmetod

En systematisk genomgång

 

Versionnummer

1. version

 

Bedömningens datum

19.1.2026

Kontaktinformation

ADHD-liitto

Sammanfattning

Inledning

STRATEGI-programmet är en metod för psykosocialt stöd, som strävar efter att stödja föräldrar eller vårdnadshavare till barn och unga som fått en adhd-diagnos. Metoden syftar till att minska barnets adhd-symtom genom att stärka föräldrafärdigheterna samt förbättra föräldrarnas och barnets funktionsförmåga. Målet med STRATEGI-programmet är att öka föräldrarnas förståelse för och kunskap om adhd, så att de kan förstå de funktionsbegränsningar som symtombilden orsakar och deras effekter på familjen. Metoden stöder också föräldrarnas anpassning till barnets adhd-diagnos.


Mål och forskningsfråga

I denna systematiska litteraturöversikt bedöms effektiviteten av STRATEGI-programmet utifrån forskningslitteratur. Översikten svarar på frågorna: Hur noggrant har STRATEGI-programmet beskrivits? Har STRATEGI-programmet en evidensbaserad effekt i form av ökad kunskap om adhd hos föräldrarna, stärkta föräldrafärdigheter samt förbättrad funktionsförmåga hos barnet och föräldern, som även är tillämplig i Finland?


Material och forskningsmetoder

Litteratursökningen gjordes med den för kartläggande litteraturöversikter typiska sökstrategin Population, Concept, Context (PCC), som inriktades på frågan: Vilken forskning har gjorts om STRATEGI-programmet?  Sökorden var följande: P = barn, unga, föräldrar, C = STRATEGI-programmet. Kontexten utelämnades för att undvika att sökresultaten begränsas för mycket. Det primära intresset i sökningen var undersökningar av metodens effektivitet, även om man också inkluderade undersökningar som gjorts med andra utformningar. En systematisk sökning gjordes i sex referensdatabaser: MEDLINE, APA PsycInfo, CINAHL, ERIC, Web of Science och Scopus. Dessutom söktes finskspråkiga publikationer i tjänsten Finna.fi, och sökningen kompletterades med manuell sökning.


Resultat

Utifrån litteratursökningen inkluderades endast en undersökning i den systematiska litteraturöversikten. Dessutom angavs en referentgranskad svensk undersökning och en icke-referentgranskad svensk rapport för kännedom i slutet av denna översikt. Dessa påverkade inte effektbedömningen för metoden. Den utvalda svenska undersökningen genomfördes utan kontrollgrupp med en före–efter-uppställning där man granskade effekten av STRATEGI-programmet i fråga om ökningen av föräldrarnas kunskap om adhd. Som sekundära responsvariabler granskades metodens effekter på barnets beteendestörningar och egenskaper (Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ)), stress i föräldraskapet (The Parental Stress Scale (PSS)) och attributioner i föräldraskapet (modierad Written Analog Questionnaire). Föräldrarna (n = 549) delades in i tre grupper baserat på hur allvarliga deras adhd-symtom var. Allvarlighetsgraden hos föräldrarnas adhd-symtom påverkade inte responsvariablerna, utan föräldrarnas kunskap om adhd ökade i alla grupper.


Effektivitetsbedömning

Det finns lovande forskningsevidens om effekten av det välbeskrivna STRATEGI-programmet, så det får effektivitetsbedömningen 3/5. Det finns forskningsevidens som visar att kunskapen om adhd hos föräldrar till barn som fått en adhd-diagnos ökar. Det behövs mer forskning till stöd för metodens stärkande av föräldrafärdigheter och förbättring av barnets och förälderns funktionsförmåga.