Vårda och lek

Sammanfattning

Interventionens genomförande

Grupp

Interventionens målsättning

Interventionens målsättning är att stärka moderns mentaliseringsförmåga och lära ut till modern kognitiv-behavioristiska metoder att kontrollera depression och ångest. I interventionen stöder man moderns emotionella förmåga att svara på babyns behov och att ett anknytningsförhållande uppstår.

Beskrivning av interventionen

Metoden Hoivaa ja leiki är en gruppintervention för gravida mödrar och för spädbarnsfamiljer, där modern lider av depression, ångest eller har en kluven inställning till föräldraskap. Interventionens teoretiska bakgrund ligger i mentaliserings- och anknytningsteorin och i forskningsevidens om de skadliga effekterna moderns depression under graviditeten har på barnets utveckling (Calkins & Hill 2007; Field 2011, Gentile 2017). Interventionen riktar in sig på tiden för moderns graviditet och på barnets första levnadsår. Kamratgrupperna samlas fyra gånger under graviditeten och sju gånger efter förlossningen. Efter förlossningen gör man ett individuellt hembesök. Kamratgrupperna handleds av två experter med Hoivaa ja leiki -skolning. Träffarna struktureras varje gång av ett bestämt tema, men i utformningen av kamratgrupperna har man tagit i beaktande mödrarnas möjlighet att samtala sinsemellan. Handboken Hoivaa ja leiki används i interventionen.

Interventionens tillgänglighet i Finland

Hoivaa ja leiki -skolningen riktar sig till experter inom social- och hälsovården. Skolning arrangeras av Diakonissanstalten i Lahtis och av Pilke-kliniken i Helsingfors. Interventionen har utvecklats i projektet Vauvan Taika vid Diakonissanstalten i Lahtis. Interventionen kan användas inom social- och hälsovården, speciellt vid mödra- och barnrådgivningarna. Gruppinterventionen Hoivaa ja leiki har i huvudsak förverkligats i huvudstadsregionen och i Päijät-Häme.

Interventionens forskningsevidens och effekt

I Finland har interventionen undersökts i en randomiserad kontrollerad studie (Salo mfl. 2019). I studien framkom att de mödrar som deltagit i Hoivaa ja leiki -gruppinterventionen (n = 24) hade en ökad reflektionsförmåga och emotionell närvaro jämfört med mödrarna i kontrollgruppen (n = 21). Interventionen har i Finland en måttligt stark forskningsbaserad evidensgrad och effekt.

Litteratur

Calkins, S. D. & Hill, A. (2007). Caregiver influences on emerging emotion regulation. Teoksessa Gross JJ. (toim.): Handbook of emotion regulation. The Guilford Press: New York, 229–248.

Field, T. (2011). Prenatal depression effects on early development: a review. Infant Behavior and Development, 34, 1–14.

Gentile, S. (2017). Untreated depression during pregnancy: short-and long-term effects in offspring. A systematic review. Neuroscience, 342, 154–166.

Salo, S. J., Flykt, M., Mäkelä, J., Biringen, Z., Kalland, M., Pajulo, M. & Punamäki, R. L. (2019). The effectivess of Nurture and Play: a mentalisation-based parenting group intervention prenetally depressed mothers. Primary health Care Research & Development, 20, 1–11.