Vårda och lek

Sammanfattning

Inledning

Vårda och lek är en intervention i gruppform för gravida och föräldrar till barn i åldern två till sex månader. Den är särskilt lämplig för mödrar med lindriga eller medelsvåra depressionssymtom och mödrar som löper risk att drabbas av depression. Interventionen kan användas inom social- och hälsovården, särskilt på rådgivningsbyråer för mödra- och barnavård. Målet är att öka förälderns känslomässiga tillgänglighet och mentaliseringsförmåga i förhållande till barnet, så att den tidiga anknytningen och barnets utveckling framskrider positivt. Interventionen styrs från rådgivningsbyråernas och familjecentrens tjänster. Metoden fokuserar på centrala faktorer för tidig interaktion, såsom förälderns belastning, känslomässiga reglering och interaktionsfärdigheter som påverkar barnets trygghetskänsla och utveckling. I metoden arbetar man utifrån en handbok i en grupp med två ledare, och man framskrider från graviditeten till spädbarnsskedet. De centrala elementen är kamratstöd, erfarenhetsbaserat arbete och lekfullhet, som stödjer förälderns positiva känsloupplevelser och stärker det naturliga omsorgsbeteendet.

Mål och forskningsfråga

I denna systematiska litteraturöversikt bedöms effektiviteten av metoden Vårda och lek utifrån forskningslitteratur. Översikten besvarar följande frågor: 1) Hur noggrant har den psykosociala metoden Vårda och lek beskrivits? 2) Har den Vårda och lek-metod som används i Finland evidensbaserad effekt på den känslomässiga tillgängligheten hos en förälder med depressionssymtom samt på stärkande av sensitiviteten och reflektionsförmågan och därmed på den positiva utvecklingen av ett tidigt anknytningsförhållande?

Material och forskningsmetoder

 En systematisk litteratursökning gjordes med sökstrategin PCC (Population, Concept, Context), som inriktades på frågan: Vilken forskning har gjorts om metoden Vårda och lek? Följande sökord användes: P = spädbarn, föräldrar, C = ”Vårda och lek” OR ” Nurture and Play ”. Kontexten (C) utelämnades för att undvika att sökresultaten begränsas för mycket. Det primära intresset i sökningen var undersökningar av metodens effektivitet. En litteratursökning gjordes i sex referensdatabaser: MEDLINE, APA PsycInfo, CINAHL, ERIC, Web of Science och Scopus. Dessutom söktes finskspråkiga publikationer i tjänsten Finna.fi, och sökningen kompletterades med manuell sökning. Metodbeskrivningens noggrannhet i handböckerna och i annat skriftligt material som underhålls av hemboet bedömdes.

Resultat

I litteratursökningen hittades en effektstudie. En randomiserad kontrollerad studie av Salo och kollegor (2019) visade att Vårda och lek-metoden är en effektiv intervention under graviditeten för mödrar som har depressionssymtom. I studien delades 45 gravida kvinnor in i en interventions- (n = 24) och en kontrollgrupp och metodens effekter på moderns sensitivitet och känslomässiga tillgänglighet, reflektionsförmåga samt depressionssymtom bedömdes. Interventionsgruppen deltog i Vårda och lek-gruppverksamhet från graviditeten tills barnet var sju månader gammalt, medan kontrollgruppen fick sedvanlig vård. Resultaten vid 12 månader visade att mödrarna i interventionsgruppen hade bättre sensitivitet och emotionell tillgänglighet (η²_p = 0,24, p = 0,003), bättre reflektionsförmåga (η²_p = 0,18, p = 0,004) och större minskning av depressionssymtom (η²_p = 0,11, p = 0,025) jämfört med kontrollgruppen, även om en lindring av symtomen noterades även i kontrollgruppen. NNT-talen, som motsvarar effektstorlekarna, varierade mellan 1,75 och 2,63, så minst tre deltagare behöver få stöd genom metoden för att en av dem ska dra nytta av den. Resultaten stödjer Vårda och lek-metodens förmåga att stärka viktiga skyddsfaktorer för tidig interaktion, såsom känslomässig tillgänglighet, sensitivitet och reflektionsförmåga, som är kopplade till utvecklingen av en trygg anknytning. Fördelar med metoden är också att den lämpar sig för rådgivningsarbete, är kortvarig och kostnadseffektiv, men det begränsade samplet och avsaknaden av långsiktig uppföljning begränsat möjligheterna att generalisera resultaten. I fortsättningen vore det nyttigt att undersöka metodens effektivitet med mer omfattande material.

Effektivitetsbedömning

Det finns bevis på metodens effekt hos mödrar som har depressionssymtom under graviditets- och spädbarnstiden. Jämfört med vanliga rådgivningsbesök har metoden förbättrat interaktionen mellan mor och barn, stärkt moderns reflektionsförmåga och minskat depressionssymtomen. Metoden har undersökts i en finländsk rådgivningskontext och evidensen för effektiviteten gäller målgruppen mödrar som är deprimerade och löper risk för depression. Forskningsevidensen baseras på en randomiserad kontrollerad studie som gjorts i en rådgivningskontext.