Arkiv: Intervention

Sammanfattning

Interventionens genomförande

Grupp

Interventionens målsättning

Målsättningen med interventionen är att främja en positiv interaktion mellan barnet och föräldern, förstärka förälderns mentaliseringsförmåga, stödja föräldrarnas förhållande och ge föräldrarna kamratstöd i familjevardagen med ett spädbarn. Med interventionen ökar man hela familjens välbefinnande.

Beskrivning av interventionen

Föräldraskapet främst är en kamratgruppsintervention för förstagångsföräldrar och ett fortsatt stöd efter familjeförberedelsekursen. Interventionens teoretiska bakgrund finns i anknytnföräldraskapet främstingsteorin, i mentaliseringsteorin och i reflexivitetsbegreppet (Fonagy mfl. 1991; Slade mfl. 2005; Kalland mfl. 2015). Kamratgrupperna samlas 8–12 gånger varannan vecka till tematiska och strukturerade träffar som handleds av två professionella inom barn- och familjearbetet i respektive kommun som genomgått interventionens handledarutbildning. En lämplig tidpunkt att börja i ett föräldraskapet främst -grupp är när barnet är ungefär 3–4 månader gammalt. Interventionen har noterats passa också andra än spädbarnsfamiljer som fått sitt första barn.

Interventionens tillgänglighet i Finland

Föräldraskapet främst -gruppernas handledarutbildning riktar sig i Finland till kommunernas professionella inom pedagogik, och social- och hälsovårdssektorn. Skolningen förutsätter erfarenhet av grupphandledning och arbetserfarenhet av att ha jobbat med föräldrar och familjer. Handledarutbildningen arrangeras av Mannerheims Barnskyddsförbund (MLL) och Folkhälsan. Interventionen har utvecklats utgående från universitetet i Yales program Parents First och anpassats till Finlands rådgivningssystem och barn- och familjetjänsterna. Föräldraskapet främst -grupper erbjuds till spädbarnsfamiljer via rådgivningens familjeförberedelsekurser, rådgivningstjänsterna eller barn- och familjetjänsterna. Det finns inga exakta uppgifter om interventionens regionala tillgänglighet.

Interventionens forskningsevidens och effekt

Det pågår en kvalitativ undersökning (Sourander mfl. 2016) och en effektstudie om interventionen. (Kalland mfl. 2015).

Litteratur

Fonagy, P., Steele, H., Moran, G., Steele, M. & Higgitt, A. (1991). The capacity for understanding mental states: The reflective self in parent and child and its significance for security of attachment. Infant Mental Health Journal, 13, 200–217.

Kalland, M., Fagerlund, Å., von Koskull, M. & Pajulo, M. (2015). Families First: the development of a new mentalization-based group intervention for first-time parents to promote child development and family health. Primary Health Care Research & Development, 17, 3–17.

Slade, A., Sadler, L., DeDios-Kenn, C., Webb, D., Currier-Ezepchick, J. & Mayes, L. (2005). Minding the baby: a reflective parenting programme. Psychoanal Study of the Child, 60, 74–100.

Sourander, J., Kalland, M., & Laakso, M-L. (2016). Mentalization-based Families First intervention for first-time parents. A qualitative study of parents’ perspective. Käsikirjoitus valmisteilla.

Sammanfattning

Interventionens genomförande

Individ/Familj

Interventionens målsättning

Målsättningen med interventionen är att öka den medvetna interaktionen mellan föräldern och barnet och stärka förälderns mentaliseringsförmåga. Med interventionen påverkar man anknytningsförhållandet mellan föräldern och barnet och den emotionella närvaron hos föräldern.

Beskrivning av interventionen

VIG är en videoreflexiv intervention för barnfamiljer. Interventionens teoretiska bakgrund finns i intersubjektiviteten (Trevarthen 1979), i teorin om styrd inlärningsupplevelse (Feurstein & Feurstein 1991), i begreppet mentalisation och i forskningsresultat om videoreflexiva metoder. I början av interventionen ställer man tillsammans med föräldrarna upp målsättningar, varefter man spelar in på video 3–5 vardagsverkligheter med styrdiskussioner. Under styrdiskussionen går man igenom en mikroanalys baserad på videon tillsammans med en handledare som skolats i VIG -metoden. Styrdiskussionen ger möjlighet för föräldern att granska den inspelade interaktionssituationen både ur egen och ur barnets synvinkel. Barnet är, beroende på ålder, med i styrdiskussionen. I slutet av interventionen utvärderar man tillsammans med familjen de uppställda målen och hur de lyckades. Interventionen används som en arbetsmetod i handledningen av professionella inom pedagogik och social- och hälsovårdssektorn.

Interventionens tillgänglighet i Finland

VIG-handledarutbildningen riktar sig till professionella inom pedagogik och social- och hälsovårdssektorn. Skolningen arrangeras av Stiftelsen för Rehabilitering av Barn och Unga vid Mannerheims Barnskyddsförbund (MLL), som också erbjuder handledar- och arbetsledarutbildning i interventionen. Handledning i interaktion med hjälp av videoupptagningar (VIG) härstammar från Holland, och i Finland har utvecklingen av interventionen (VIG) handhafts av MLL:s Stiftelsen för Rehabilitering av Barn och Unga. MLL:s Stiftelsen för Rehabilitering av Barn och Unga samarbetar med AVIG i Storbritannien om skolning, certifiering och metodsamarbete för att garantera en metodtrogenhet. Interventionen används inom social- och hälsovården och inom utbildningssektorn. Det finns inga exakta uppgifter om interventionens regionala tillgänglighet.

Interventionens forskningsevidens och effekt

Det har gjorts två internationella RCT-undersökningar om prematurfamiljer. I den av Hoffenkamp mfl. (205) utförda RCT-undersökning konstaterades, att sensitiviteten steg och tillbakadragenhet minskade hos dem som deltog i interventionsgruppen (n = 75) jämfört med kontrollgruppen (n = 75). Också i en annan RCT-undersökning märkte man att sensitiviteten och samarbetet mellan föräldern och barnet ökade bland dem som deltog i interventionen (n = 31) jämfört med kontrollgruppen (n = 31) (Barlow mfl. 2016). Det finns en måttligt stark evidens om interventionens effekter vad gäller starkare interaktion mellan spädbarnet och föräldern bland dem som deltog i interventionen jämfört med kontrollgruppen som fått ordinär vård. Det har inte gjorts referensgranskade studier om VIG MLL i Finland.

Litteratur

Barlow, J., Sembi, S. & Underdown A. (2016). Pilot RCT of the use of vide interactive guidance with preterm babies. Journal of Reproductive and Infant Psychology, 34, 511–524.

Feuerstein, R. & Feuerstein, S. (1991). Mediated learning experience: a theoretical review, teoksessa Feuerstein, R. Klein P. & Tannenbaum, A. (toim) Mediated learning experience (MLE): Theoretical, Psychosocial and Learning Implications, 3–51. London: Freund.

Hoffenkamp, H. N., Tooten, A., Hall, R. A. S., Braeken, J., Eliëns, M. P. J., Vingerhoets, A. J. J. M. & van Bakel, H. J. A. (2015). Effectiveness of hospital-based video interaction guidance on parental interactive behavior, bonding, and stress after preterm birth: A randomized controlled trial. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 83, 416–429.

Trevarthen, C. (1979). Communication and cooperation in early infancy: A description of primary intersubjectivity. Teoksessa M.M. Bullowa (toim.): Before speech. Cambridge University Press, New York, 321–347.

Sammanfattning

Interventionens genomförande

Grupp

Interventionens målsättning

Nyyttigruppens målsättning är att minska förlossningsrädsla och förhindra förlossningsrädslans skadliga effekter. Interventionen stärker och ökar beredskapen för förlossningen och för föräldraskapet.

Beskrivning av interventionen

Nyyttigruppen riktar sig till gravida förstföderskor och är en semistrukturerad kamratgruppsformad intervention. Interventionen passar för förstföderskor som lider av förlossningsrädsla. Metoden baserar sig på att stärka den egna kroppsmedvetenheten och självregleringen, på kamratgrupperna och på den instruktiva, inlärningsmässiga arbetsmetoden (psykoedukation). Kamratgrupperna samlas sex gånger under graviditeten och en gång efter förlossningen. Kamratgrupperna leds av en skolad Nyytti-instruktör. Varje träff har sitt eget psykoedukativa innehåll och övning i kroppsmedvetenhet (Salmela-Aro mfl. 2011). Målsättningen med gruppdiskussionerna är att dela kamratstöd och öka egna känslor, kroppsmedvetenhet och mentalisation. Deltagarna kommer till Nyyttigrupperna med en remiss från rådgivningen.

Interventionens tillgänglighet i Finland

Interventionens metodskolning arrangeras vid behov av metodens utvecklare. Skolningen är riktad till psykologer och psykoterapeuter. Interventionen har utvecklats av psykologerna Riikka Airo och Maiju Tokola. Nyyttigrupper erbjuds vid Kvinnokliniken (HUS) och vid Uleåborgs universitetssjukhus.

Interventionens forskningsevidens och effekt

Nyyttigruppernas effektivitet har undersökts i en randomiserad kontrollerad studie (Rouhe mfl. 2013; Rouhe mfl. 2015; Salmela-Aro mfl. 2011). I undersökningen studerades Nyyttigruppens effekt på val av förlossningssätt och positiva förlossningsupplevelser (Rouhe mfl. 2015), förlossningsberedskapen och stärkandet av moderskapet (Salmela-Aro mfl. 2011), och även anpassningen till moderskapet och till depressiva symptom efter förlossningen (Rouhe mfl. 2013). Bland förstföderskorna i Nyyttigruppen ökade beredskapen inför förlossningen. I och med att förlossningsrädslan minskade stärktes också moderskapet hos de mödrar som deltog i interventionen jämfört med kontrollgruppen (Salmela-Aro mfl. 2011). Nyyttigrupen hade också en inverkan på förlossningsmetoden (vaginal förlossning), på en positiv förlossningsupplevelse (Rouhe mfl. 2013) och på anpassningen till moderskap (Rouhe mfl. 2015).

Litteratur

Rouhe, H., Salmela-Aro, K., Toivanen, R., Tokola, M., Halmesmäki, E., Ryding, E-L. & Saisto, T. (2015). Group psychoeducation with relaxation for severe fear of childbirth improves maternal adjustment and childbirth experience – a randomized controlled trial. The Journal of Psychosomatic Obstetrics & Gynecology, 36(1), 1–9.

Rouhe, H., Salmela-Aro, K., Toivanen, R., Tokola, M., Halmesmäki, E. & Taisto, T. (2013). Obstetric outcome after intervention for severe fear of childbirth in nulliparous women – randomized trial. An International Journal of Obstetrics & Gynaecology, 120, 75–84.

Salmela-Aro K., Read, S., Rouhe, H., Halmesmäki, E., Toivanen R. M., Tokola, M. I. & Saisto, T. (2012). Promoting positive motherhood among nullparious pregnant women with an intense fear of childbirth: RCT intervention. Journal of Health Psychology, 17(4), 520–534.

Sammanfattning

Interventionens genomförande

Individ

Interventionens målsättning

Med interventionen stärker man placerade barns skolgång genom tidig uppmuntran och ökar barnets skolmotivation. Målsättningen med SISUKAS-modellen är att underbygga barnets styrkor och skapa ett fungerande samarbetsnätverk i barnets ärenden mellan familjen, skolan och socialtjänsterna.

Beskrivning av interventionen

SISUKAS är en intervention om tidigt stöd i skolgången riktad till barn i lågstadieåldern som är omhändertagna eller placerade i familjevård för en längre tid. SISUKASgrundar sig på forskningsevidens om utmaningar i skolgången hos placerade barn och utmaningarnas negativa inverkan på barnets utveckling och psykosociala välbefinnande (Oraluoma & Välivaara 2016). I modellen skapas ett regionalt konsulterande professionellt arbetsteam bestående av socialarbetare, speciallärare och psykologer. SISUKAS-modellen börjar med att den konsulterande socialarbetaren är i kontakt med barnet, med foster- och de biologiska föräldrarna, med skolan och med socialarbetaren som ansvarar för barnets ärenden. I det multiprofessionella nätverkssamarbetet stöder man barnets skolgång i ett tidigt skede, möjliggör en uppdaterad informationsgång och koncentrerar sig på barnets styrkor genom dialog. I modellen utarbetas en inlärningsplan för barnet som följs upp. SISUKAS har förverkligats också regionalt som en multiprofessionell arbetsmetod mellan de socialarbetare, speciallärare och elevvård som ansvarar för barnens ärenden.

Interventionens tillgänglighet i Finland

Skolning i SISUKAS-metoden riktar sig till fosterföräldrar, pedagoger och till professionella inom familjehemsvård. För utbildningen i Finland ansvarar Pesäpuu rf. Utbildningsmaterial finns tillgängligt på internet. SISUKAS baserar sig på SkolFam-modellen som utvecklats i Sverige. I Finland har SISUKAS utvecklats av ansvariga Pesäpuu rf. och projektet Ett placerat barn i skolan. SISUKAS har använts som pilotprojekt i Mellersta Finland, och vissa delar senare i Södra och Norra Savolax, i Nyland, i Satakunta, i Egentliga Finland och i Södra Österbotten.

Interventionens forskningsevidens och effekt

De kognitiva förmågorna hos barn i fosterfamiljer har studerats i Danmark i en RCT-undersökning om placerade barns tillgång till systematiskt stöd (Eiberg, Andersen & Scavenius 2018), i Sverige i en kvasi-experimentell undersökning om SkolFam-modellen (Durbeej & Gumpert 2016) och i Finland i Pesäpuu rf:s undersökning (Oraluoma & Välivaara 2016). SISUKAS-modellen har liten påvisad effekt vad gäller förbättringen av de kognitiva färdigheterna hos dem som deltog i interventionen jämfört med kontrollgruppen.

Litteratur

Durbeej, N. & Gumpert, C. H. (2016) Effektutvärdering av arbetsmodellen Skolfam bland familjehemsplacerade barn i Sverige. Centrum för psykiatriforskning. Dnr 2016/01.

Eiberg, M. Andersen, L. K. & Scavenius, C. (2018). Skolestøtte til børn i familiepleje – delrapport I – Et effektstudie. VIVE – Viden til Velfærd Det Nationale Forsknings- og Analysecenter for Velfærd, København.

Oraluoma, E. & Välivaara, C. (2016). Sijoitetun lapsen koulunkäynnin tukeminen. SISUKAS-työskentelymallin vaikuttavuuden arviointi. Tutkimuksia 2/2016. Pesäpuu ry.

Sammanfattning

Interventionens genomförande

Individ/Familj

Interventionens målsättning

Målsättningen med Kiikku-babyfamiljearbetet är att stödja en positiv utveckling av den tidiga interaktionen och anknytningsförhållandet mellan babyn och föräldrarna i sådana familjer, där det finns riskfaktorer för att ett tryggt anknytningsförhållande uppstår.

Beskrivning av interventionen

Kiikku-babyfamiljearbetet är en intervention som stöder den tidiga interaktionen i spädbarnsfamiljer. Interventionens teoretiska bakgrund finns i anknytningsteorin, i den ekokulturella teorin och i forskningsbelägg om skadlig inverkan på barnets utveckling ifall det finns riskfaktorer i den tidiga interaktionen. Kiikku-babyfamiljearbetet erbjuds till familjer där det finns psykosociala eller fysiologiska riskfaktorer i den tidiga interaktionen. Babyfamiljearbetet görs hemma i familjen, där föräldraskapet och interaktionen stöds och handleds. Kiikku-babyfamiljearbetets längd är ungefär ett år och träffarna sker i medeltal en gång i veckan.

Interventionens tillgänglighet i Finland

Till en Kiikku-babyfamiljearbetare kan skola sig experter från social-, hälso-, uppfostrings och idrottssektorn genom fortbildningar som arrangeras av Yrkeshögskolan i Uleåborg eller av Metropolia. Kiikku-spädbarnsfamiljearbetet har i Finland från början utvecklats som en tidig rehabiliteringsmetod för familjer med spädbarn med funktionsnedsättningar. Utvecklingen har handhafts av Vamlas, stödstiftelsen för barn och unga med funktionsnedsättningar. Kiikku-babyfamiljearbetet används i Finland inom social- och hälsovården, men om interventionens tillgänglighet finns inte exakta uppgifter.

Interventionens forskningsevidens och effekt

Kiikku-babyfamiljearbetets effekter på barnets utveckling och på interaktionen mellan modern och barnet har studerats i en finländsk undersökning (Sajaniemi & Mitts 2004). Bland de mödrar (n=39) som deltog i babyfamiljearbetet utvecklades interaktionen positivt jämfört med deltagarna i kontrollgruppen (n=19), men det låga antalet sampel försvagade resultatens tillförlitlighet och tolkning. Kiikku-babyfamiljearbetet har en liten effekt på den positiva utvecklingen av interaktionen mellan förälder och barn jämfört med kontrollgruppen som fått vanligt stöd.

Litteratur

Sajaniemi, N. & Mitts, T. (2004). Kiikku-vauvaperhetyön vaikutukset vanhemmuuteen ja lapsen kehitykseen. Erityispedagogiikan laitos, Helsingin yliopisto.

Sammanfattning

Interventionens genomförande

Individ/Familj

Interventionens målsättning

Målsättningen med interventionen är att förebygga och behandla problem i interaktionen mellan barnet och föräldern. Med interventionen förstärks barnets upplevelse av att vara accepterat och uppskattat.

Beskrivning av interventionen

Theraplay är en individintervention som riktar sig till barnfamiljer, där barnet eller den unga har utvecklingsmässiga svårigheter. Theraplays teoretiska bakgrund finns i anknytningsteorin, i teorin om social inlärning och i begrepp som sensitivitet, positiv handledning och reflexivitet (Mäkelä & Salo 2011). I interventionen handleds även föräldrarna utöver barnet och den unga. Interventionens längd och innehåll anpassas enligt familjens situation, men antalet sessioner med en Theraplay-terapeut varierar från 5–30 gånger. Träffarna spelas in på video och i början av interventionen utförs en bedömning (MIM-utvärdering och planering av genomförandet) i samarbete med föräldrarna. Theraplay kan genomföras och anpassas på ett flertal sätt tillsammans med barnfamiljerna.

Interventionens tillgänglighet i Finland

Skolning i interventionen erbjuds av Theraplayföreningen i Finland för professionella inom social- och hälsovården. Utöver utbildning till Theraplay-terapeut erbjuder Theraplayföreningen i Finland handledar- och arbetsledarutbildning. Theraplay utvecklades på 1960-talet i USA och både metoden och skolningen har en stark koppling till det amerikanska Theraplay-institutet (The Theraplay Institute). Theraplay används inom barn-och familjeomsorgen, inom social- och hälsovården, inom den privata sektorn och i organisationer. Interventionens regionala tillgänglighet varierar i Finland.

Interventionens forskningsevidens och effekt

I Tyskland har interventionen undersökts i en effektstudie med en kontrollgrupp, där man kunde konstatera att interventionen har positiva effekter på blyghet, överadaptering, och misstänksamhet (delstudie 1) samt blyghet, observationssvårigheter, samspels- och anpassningssvårigheter och misstänksamhet (delstudie II) för variablernas del (Wettig 2011). Den naturliga utvecklingen hos barn och på grund av undersökningens begränsningar kan variablerna inte entydigt förklaras med interventionen. Det har inte gjorts referensgranskad forskning om interventionens effektivitet i Finland. Theraplay har liten påvisad effekt när det gäller minskade internaliserade symptom hos barn som deltog i interventionen jämfört med kontrollgruppen.

Litteratur

Mäkelä, J. & Salo, S. (2011). Theraplay –vanhemman ja lapsen välinen vuorovaikutushoito lasten mielenterveysongelmissa. Duodecim 127, 29–39.

Wettig, H. H. G., Coleman, A. R. & Geider, F. J. (2011). Evaluating the effectiveness of theraplay in treating shy, socially withdrawn children. International Journal of Play Therapy, 20, 26–37.

Sammanfattning

Interventionens genomförande

Individ

Interventionens målsättning

Målsättningen med interventionen är att stödja barn i åldern 4–18 år som har upplevt familje- eller närståendevåld. Med interventionen Trappan stärks barnets förmåga att sätta ord på våldsupplevelser och förstå dem. Med interventionen ökar man barnets kunskap om våld och ger information om säkerhet.

Beskrivning av interventionen

Trappan är en individbaserad intervention för barn som upplevt våld på nära håll i familjen eller bland anhöriga. Bakom interventionen ligger forskningsevidens om våld och utvecklingspsykologiska uppfattningar om hur närståendevåld inverkar på barnets utveckling. Interventionen kan inte användas som en del i familjevåldsutredningar eller i en brottsprocess. Före interventionen startar försäkrar en professionell med ett multiprofessionellt samarbete, att det inte längre finns risk för våld. I interventionen träffar en Trappan-utbildad professionell barnet 4–8 gånger och träffar också föräldrarna före och efter interventionen. I Trappan genomför man ett förtroligt samtal med barnet, hjälper barnet att skapa en helhet av sina upplevelser av våld och ger information om våld (Källström & Ekbom 2014). Experter som jobbar med barn har anpassat delar av Trappan till en arbetsmetod i sitt jobb.

Interventionens tillgänglighet i Finland

Folkhälsan arrangerar Trappan-skolning för professionella som arbetar med barn och unga. Interventionen har skapats i Sverige av Rädda Barnen rf:s socialarbetare Inger Ekbom och psykologen Ami Arnell för familjers interna våldssituationer (Källström & Ekbom 2014). I Finland har Folkhälsan utvecklat Trappan tillsammans med Institutet för hälsa och välfärd (THL). Det finns inga exakta uppgifter om interventionens tillgänglighet i Finland.

Interventionens forskningsevidens och effekt

Det har inte gjorts referensgranskade studier i Finland om interventionen och det finns inte någon forskningsbaserad evidensgrad om interventionens effekter.

Litteratur

Källström Cater, Å. & Ekbom, I. (2014). Trappan-metoden för barn som upplevt våld i sin familj: reflektioner utifrån olika perspektiv. Uppsala: Regionförbundet Uppsala län. FoU-rapport.

Sammanfattning

Interventionens genomförande

Grupp

Interventionens målsättning

Kamratstödsgruppen Maskrosor stärker föräldraskapet hos föräldrar, vars barn är omhändertagna eller placerade och stöder föräldrarna i den krissituation omhändertagandet och placeringen innebär.

Beskrivning av interventionen

Interventionen är strukturerad, kamratgruppsformad och riktar sig till föräldrar, vars barn är omhändertagna eller placerade. Tanken bakom interventionen är att stärka föräldraskapet och ge kraft genom en kamratgrupp (Kivinen mfl. 2012). Kamratgrupperna handleds av en Maskrosor-skolad professionell handledare och av en Maskrosor-skolad kamrathandledare. Handledarna intervjuar föräldrar som är intresserade av en kamratgrupp och avgör deras lämplighet för gruppen. I handledningen av gruppen deltar också oftast en socialarbetare. Maskrosor-kamratstödsgrupperna samlas tio gånger. Verksamheten styrs av en handbok, men teman som föräldrarna tar upp behandlas i kamratgrupperna. De föräldrar som deltagit i interventionen Maskrosor har en möjlighet att skola sig till kamratstödshandledare och verka som erfarenhetsexperter.

Interventionens tillgänglighet i Finland

Till Maskrosor-handledare kan skola sig professionella inom social- och hälsovården som jobbar med barnfamiljer, och till kamrathandledare föräldrar som deltagit interventionen Maskrosor. Handledarutbildning arrangeras av Kasper – Utbildnings- och familjerådgivningsförening rf. (Suomen Kasper Ry) tillsammans med Sininauhaliitto. Den regionala tillgängligheten av den här i Finland utvecklade kamratstödsmetoden finns det inga exakta uppgifter om.

Interventionens forskningsevidens och effekt

Det finns inte någon forskningsbaserad evidensgrad om interventionens effekter och det har inte gjorts referensgranskade studier om interventionen.

Litteratur

Kivinen, S., Hägglund, H. & Söderholm, P. (2012). VOIKUKKIA-vertaistukiryhmän perustaminen. Teoksessa: Kivinen, S., Hägglund, H., Söderholm, P. & Kujala, V. (toim.): VOIKUKKIA-vertaistukiryhmät. Opas sijoitettujen lasten vanhempien vertaistukiryhmien perustamiseen ja ohjaamiseen. Helsinki: Painotalo Repe Oy, 19–48.

Sammanfattning

Interventionens genomförande

Enskilda familjer

Interventionens målsättning

Målsättningen med interventionen är att förbereda barnet för skolan och stärka barnets sociala förmåga och samspelet med andra. I interventionen stöder man föräldrarna och familjens vardag i samband med att barnet inleder sin skolgång.

Beskrivning av interventionen

FHille är en strukturerad intervention som riktar sig till 5–6 åriga barn och familjer och där man främst via lek stöder barnets utveckling och inlärning innan skolstarten. Den teoretiska bakgrunden bakom interventionen är den utvecklingspsykologiska teorin och forskningsevidens som visar att barns utveckling stärks genom att stöda föräldraskapet. FHille riktar sig till de familjer man tror att kan ha nytta av stödet ungefär ett år innan barnet inleder sin skolgång. Det är frivilligt för familjerna att delta i interventionen. Familjerna styrs in på interventionen antingen via småbarnspedagogiken eller rådgivningen, där man avgör FHilles lämplighet för barnet. Interventionen pågår i 30 veckor och familjerna träffar en FHille-handledare varannan vecka. Mellan träffarna går familjerna igenom FHille-material och gör dagliga övningar. Det har också tagits fram en version av interventionen för barn i 4–5 års åldern.

Interventionens tillgänglighet i Finland

Alla som är intresserade av interventionen kan delta i en FHille- skolning. Man kan delta i FHille-utbildningen i de kommuner där interventionen erbjuds. Skolningen arrangeras av Folkhälsan. Den finländska FHille utgår ifrån ett Hippy-program som utvecklats i Israel och en intervention vid namn HippHopp i Danmark. Folkhälsan koordinerar interventionen som pilotprojekt i kommunerna. Försök med interventionen är på gång i Österbotten, i Egentliga Finland och i Nyland (Folkhälsan 2020). Interventionen erbjuds på svenska.

Interventionens forskningsevidens och effekt

Det finns en hel del internationell forskning om Hippy-programmet och två högklassiga RCT-undersökningar med uppvisad evidensgrad (Baker mfl. 1998; Neoechea 2007). Det har inte gjorts referensgranskade studier om FHille-interventionen i Finland och interventionen har ingen forskningsbaserad evidensgrad och effekt.

Litteratur

Baker, A. J. L., Piotrkowski, C.S. & Brooks-Gunn, J. (1998). The effects of the home instruction program for preschool youngsters on children’s school performance at the end of the program and one year later. Early Childhood Research Quarterly 13(4), 571–586.

Folkhälsan. (2020). https://www.folkhalsan.fi/barn/foraldrar/forberedelse-for-skolstarten/

Necoechea, D. (2007). Children at-risk for poor school readiness: The effect of an early intervention home visiting program on children and parents. Dissertation abstracts international section A: Humanities and Social Sciences 68 (6-A), 2311.

Sammanfattning

Inledning

Forskning har visat att ständiga konflikter mellan föräldrarna har en negativ inverkan på barnens välbefinnande. Metoden ”Inga barn i skilsmässogräl” används vid konfliktfyllda skilsmässor. Syftet med metoden är att ändra den för barnen skadliga livssituationen säkrare genom att minska konflikterna mellan föräldrarna, deras negativa och fientliga inställning till varandra samt det sociala nätverkets fördömande inställning mot den tidigare partnern.  (Visser & Van Lawick, 2021).

Forskningsfråga

Har metoden Inga barn i skilsmässogräl effekter på att säkra förutsättningarna för att trygga välbefinnandet hos barn i åldern 4–18 år i konfliktfyllda skilsmässosituationer i en finländsk kontext?

Material och metoder

Litteratursökningen gjordes med sökstrategin Population, Concept, Context (PCC) som är typisk för kartläggande litteraturöversikter med inriktning på frågan: Vilken undersökning har gjorts om metoden Inga barn i skilsmässogräl (No Kids in the Middle).  Som sökord användes: P = Skilsmässofamiljer med stor konflikt med barn i åldern 4–18 år, C = No Kids in the Middle (Inga barn i skilsmässogräl), C = hälso- och sjukvård, socialvård, tredje sektorn.

Det mest intressanta objektet i sökningen var undersökningar av metodens effekter, även om även undersökningar som gjorts med andra konstellationer inkluderades. En systematisk sökning gjordes i sex databaser: MEDLINE, APA PsycInfo, CINAHL, ERIC, Web of Science och Scopus och den kompletterades med en manuell sökning.

Resultat

Enligt bedömningen är beskrivningen av metoden Inga barn i skilsmässogräl (No Kids in the Middle) och den teoretiska grunden tillräckliga. De tre artiklar som hittades i litteratursökningen var nederländska och brittiska undersökningar av effekterna, som inte utförts i Norden. Inga finländska eller nordiska undersökningar hittades om metoden  Inga barn i skilsmässogräl, men enligt den nederländska kartläggande undersökningen av effekterna (Lange m.fl., 2023) är de preliminära resultaten lovande. Enligt den kan föräldrarna gå vidare till ett parallellförälderskap med färre konflikter och fördömande av det sociala nätverket än tidigare, även om de inte ändrade sin uppfattning om den ex-partnerns beteende.

Helhetsbedömning

Metoden Inga barn i skilsmässogräl har få dokumenterade bevis (3/5) i en finländsk kontext. Inga finländska eller nordiska undersökningar hittades om dess effekter, men enligt den nederländska kartläggande undersökningen av effekterna (Lange m.fl., 2023) är de preliminära resultaten lovande. Det behövs ytterligare forskning om metodens effektivitet. Beredskapen att implementera metoden och stödet för detta   förverkligas i mindre än en tredjedel (3/10) av delområdena.

1 2 3 4