Arkiv: Intervention

Sammanfattning

Inledning

Ett gott psykiskt välbefinnande är centralt med tanke på den ungas utveckling, studieprestationer och arbetslivsfärdigheter. Läroanstalterna spelar en viktig roll med tanke på stödet för de ungas psykiska välbefinnande och de åläggs också i lagen att stärka sina studerandes välbefinnande. Syftet med metoden De ungas kompass är att stöda de ungas färdigheter som stöder välbefinnandet, såsom psykologisk flexibilitet och dess delfärdigheter samt att förebygga psykiska problem. Metoden är helt webbaserad och kan utnyttjas som en del av läroanstalternas verksamhet. Den har ursprungligen utvecklats för elever i årskurs 7–9, men lämpar sig också för unga i början av studierna på andra stadiet.

Material och metoder

Litteratursökningen gjordes med sökstrategin Population, Concept, Context (PCC) som är typisk för kartläggande litteraturöversikter och riktades till frågan: Vilken forskning har gjorts om metoden De ungas kompass (Youth Compass).   Som sökord användes: P = unga, årskurs 7–9, andra stadiet, C = Youth Compass, De ungas kompass, C = skola, hem, hälsovård. Det mest intressanta objektet i sökningen var undersökningar av metodens effekter, men även undersökningar som gjorts med andra konstellationer inkluderades. Den systematiska sökningen riktades till följande databaser: MEDLINE, APA PsycInfo, CINAHL, ERIC, Web of Science och Scopus och den kompletterades med en manuell sökning.

Resultat

Åtta undersökningar togs med på basis av litteratursökningen. Av dessa var fem finländska undersökningar av effekterna som bedömningen av metodens effekter grundade sig på. Dessutom fanns det tre finländska undersökningar där metodens effekt eller implementering inte utvärderades. Utifrån de undersökningarna som togs med och metodguiden är beskrivningen av metoden De ungas kompass och den teoretiska grunden tillräcklig. Metoden har konstaterats ha positiva effekter på den ungas depressionssymtom, ångestsymtom, nöjdhet med livet, stress, akademiska flexibilitet samt osäkerhet i anslutning till karriärplanering.

Dessutom har metoden konstaterats öka förmågan att fatta beslut om karriärval. Effekterna var högst små för unga i årskurserna 7–9 (d = 0,03-0,48, NNT (Number-Needed-to-Treat) = 3,76-62,5). Kvaliteten på undersökningarna av effekterna varierade från nöjaktig till god. Beredskapen att implementera De unga kompas uppfylldes inte tillräckligt enligt de delområden som användes. Metoden sprids för närvarande riksomfattande enligt stand-alone-principen, dvs. de som är intresserade av metoden kan delta genom att registrera sig på webbplatsen och gå igenom den självständigt.

Helhetsbedömning

Metoden får helhetsbedömningen 4/5, dvs. metoden har en måttlig dokumenterad evidens i en finländsk kontext. Helhetsbedömningen grundar sig på undersökningar av effekterna där metoden genomfördes på en webbaserad plattform samt med hjälp av handledning ansikte mot ansikte och digitalt.

Sammanfattning

Inledning

Familjeskolan riktar sig till barn i åldern 3–6 år och deras föräldrar. Den består av en föräldragrupp och en barngrupp. Programmet har som mål att erbjuda familjer metoder och stöd när ett barn beter sig på ett utmanande sätt. Utmanande beteende kan innefatta trotsighet, impulsivitet, aggressivitet eller hyperaktivitet.

Mål och forskningsfråga

I denna systematiska litteraturöversikt bedöms effektiviteten av metoden Familjeskolan POP utifrån forskningslitteratur. Översikten svarar på frågan: Har Familjeskolan en effekt på beteendeproblem hos barn under skolåldern i åldern 3–6 år och på positivt föräldraskap?

Material och metoder

Litteratursökningen gjordes med den för kartläggande litteraturöversikter typiska sökstrategin Population, Concept, Context (PCC), som inriktades på frågan: Vilken forskning har gjorts om Familjeskolan?  Som sökord användes: P = föräldrar och små barn, C = Familjeskolan. Kontexten utelämnades för att undvika att sökresultaten begränsas för mycket. Det primära intresset i sökningen var undersökningar av metodens effektivitet, även om man också inkluderade undersökningar som gjorts med andra utformningar. En systematisk sökning gjordes i sex databaser: MEDLINE, APA PsycInfo, CINAHL, ERIC, Web of Science och Scopus. Dessutom söktes finländska publikationer i tjänsten Finna.fi, och sökningen kompletterades med manuell sökning.

Resultat

I litteratursökningen hittades en finländsk monografiavhandling där man undersökte resultaten och effektiviteten av Familjeskolan POP-programmet. Dessutom har man gjort en licentiatavhandling om metoden, vilket tillkännagavs i översikten. Familjeskolan är väl beskriven och dess verkningsmekanismer baserar sig på principerna för kognitiva och beteendeterapeutiska metoder samt på sociala inlärningsteorin. Enligt avhandlingsundersökningen observerades förbättringar i föräldrarnas föräldrafärdigheter och barnens beteende hos de föräldrar som deltog i Familjeskolan, men inga skillnader hittades jämfört med jämförelsegruppen. Effekterna kvarstod i en uppföljning på ett år. Undersökningen var av god kvalitet, även om gruppstorlekarna förblev små. Det stöd som metoden erbjuder för implementering är tillfredsställande. Det skulle finnas utrymme för utveckling särskilt i tillhandahållandet av verktyg för uppföljning, underhåll och repeterbarhet för dem som genomför metoden.

Metodbedömning

Familjeskolan är en väl beskriven och teoretiskt motiverad lovande metod, och det finns preliminära resultat om dess effektivitet. Metoden ligger på nivå 3/5.

Sammanfattning

Interventionens genomförande

Grupp

Interventionens målsättning

Målsättningen med interventionen är att främja en positiv interaktion mellan barnet och föräldern, förstärka förälderns mentaliseringsförmåga, stödja föräldrarnas förhållande och ge föräldrarna kamratstöd i familjevardagen med ett spädbarn. Med interventionen ökar man hela familjens välbefinnande.

Beskrivning av interventionen

Föräldraskapet främst är en kamratgruppsintervention för förstagångsföräldrar och ett fortsatt stöd efter familjeförberedelsekursen. Interventionens teoretiska bakgrund finns i anknytnföräldraskapet främstingsteorin, i mentaliseringsteorin och i reflexivitetsbegreppet (Fonagy mfl. 1991; Slade mfl. 2005; Kalland mfl. 2015). Kamratgrupperna samlas 8–12 gånger varannan vecka till tematiska och strukturerade träffar som handleds av två professionella inom barn- och familjearbetet i respektive kommun som genomgått interventionens handledarutbildning. En lämplig tidpunkt att börja i ett föräldraskapet främst -grupp är när barnet är ungefär 3–4 månader gammalt. Interventionen har noterats passa också andra än spädbarnsfamiljer som fått sitt första barn.

Interventionens tillgänglighet i Finland

Föräldraskapet främst -gruppernas handledarutbildning riktar sig i Finland till kommunernas professionella inom pedagogik, och social- och hälsovårdssektorn. Skolningen förutsätter erfarenhet av grupphandledning och arbetserfarenhet av att ha jobbat med föräldrar och familjer. Handledarutbildningen arrangeras av Mannerheims Barnskyddsförbund (MLL) och Folkhälsan. Interventionen har utvecklats utgående från universitetet i Yales program Parents First och anpassats till Finlands rådgivningssystem och barn- och familjetjänsterna. Föräldraskapet främst -grupper erbjuds till spädbarnsfamiljer via rådgivningens familjeförberedelsekurser, rådgivningstjänsterna eller barn- och familjetjänsterna. Det finns inga exakta uppgifter om interventionens regionala tillgänglighet.

Interventionens forskningsevidens och effekt

Det pågår en kvalitativ undersökning (Sourander mfl. 2016) och en effektstudie om interventionen. (Kalland mfl. 2015).

Litteratur

Fonagy, P., Steele, H., Moran, G., Steele, M. & Higgitt, A. (1991). The capacity for understanding mental states: The reflective self in parent and child and its significance for security of attachment. Infant Mental Health Journal, 13, 200–217.

Kalland, M., Fagerlund, Å., von Koskull, M. & Pajulo, M. (2015). Families First: the development of a new mentalization-based group intervention for first-time parents to promote child development and family health. Primary Health Care Research & Development, 17, 3–17.

Slade, A., Sadler, L., DeDios-Kenn, C., Webb, D., Currier-Ezepchick, J. & Mayes, L. (2005). Minding the baby: a reflective parenting programme. Psychoanal Study of the Child, 60, 74–100.

Sourander, J., Kalland, M., & Laakso, M-L. (2016). Mentalization-based Families First intervention for first-time parents. A qualitative study of parents’ perspective. Käsikirjoitus valmisteilla.

Sammanfattning

Interventionens genomförande

Individ/Familj

Interventionens målsättning

Målsättningen med interventionen är att öka den medvetna interaktionen mellan föräldern och barnet och stärka förälderns mentaliseringsförmåga. Med interventionen påverkar man anknytningsförhållandet mellan föräldern och barnet och den emotionella närvaron hos föräldern.

Beskrivning av interventionen

VIG är en videoreflexiv intervention för barnfamiljer. Interventionens teoretiska bakgrund finns i intersubjektiviteten (Trevarthen 1979), i teorin om styrd inlärningsupplevelse (Feurstein & Feurstein 1991), i begreppet mentalisation och i forskningsresultat om videoreflexiva metoder. I början av interventionen ställer man tillsammans med föräldrarna upp målsättningar, varefter man spelar in på video 3–5 vardagsverkligheter med styrdiskussioner. Under styrdiskussionen går man igenom en mikroanalys baserad på videon tillsammans med en handledare som skolats i VIG -metoden. Styrdiskussionen ger möjlighet för föräldern att granska den inspelade interaktionssituationen både ur egen och ur barnets synvinkel. Barnet är, beroende på ålder, med i styrdiskussionen. I slutet av interventionen utvärderar man tillsammans med familjen de uppställda målen och hur de lyckades. Interventionen används som en arbetsmetod i handledningen av professionella inom pedagogik och social- och hälsovårdssektorn.

Interventionens tillgänglighet i Finland

VIG-handledarutbildningen riktar sig till professionella inom pedagogik och social- och hälsovårdssektorn. Skolningen arrangeras av Stiftelsen för Rehabilitering av Barn och Unga vid Mannerheims Barnskyddsförbund (MLL), som också erbjuder handledar- och arbetsledarutbildning i interventionen. Handledning i interaktion med hjälp av videoupptagningar (VIG) härstammar från Holland, och i Finland har utvecklingen av interventionen (VIG) handhafts av MLL:s Stiftelsen för Rehabilitering av Barn och Unga. MLL:s Stiftelsen för Rehabilitering av Barn och Unga samarbetar med AVIG i Storbritannien om skolning, certifiering och metodsamarbete för att garantera en metodtrogenhet. Interventionen används inom social- och hälsovården och inom utbildningssektorn. Det finns inga exakta uppgifter om interventionens regionala tillgänglighet.

Interventionens forskningsevidens och effekt

Det har gjorts två internationella RCT-undersökningar om prematurfamiljer. I den av Hoffenkamp mfl. (205) utförda RCT-undersökning konstaterades, att sensitiviteten steg och tillbakadragenhet minskade hos dem som deltog i interventionsgruppen (n = 75) jämfört med kontrollgruppen (n = 75). Också i en annan RCT-undersökning märkte man att sensitiviteten och samarbetet mellan föräldern och barnet ökade bland dem som deltog i interventionen (n = 31) jämfört med kontrollgruppen (n = 31) (Barlow mfl. 2016). Det finns en måttligt stark evidens om interventionens effekter vad gäller starkare interaktion mellan spädbarnet och föräldern bland dem som deltog i interventionen jämfört med kontrollgruppen som fått ordinär vård. Det har inte gjorts referensgranskade studier om VIG MLL i Finland.

Litteratur

Barlow, J., Sembi, S. & Underdown A. (2016). Pilot RCT of the use of vide interactive guidance with preterm babies. Journal of Reproductive and Infant Psychology, 34, 511–524.

Feuerstein, R. & Feuerstein, S. (1991). Mediated learning experience: a theoretical review, teoksessa Feuerstein, R. Klein P. & Tannenbaum, A. (toim) Mediated learning experience (MLE): Theoretical, Psychosocial and Learning Implications, 3–51. London: Freund.

Hoffenkamp, H. N., Tooten, A., Hall, R. A. S., Braeken, J., Eliëns, M. P. J., Vingerhoets, A. J. J. M. & van Bakel, H. J. A. (2015). Effectiveness of hospital-based video interaction guidance on parental interactive behavior, bonding, and stress after preterm birth: A randomized controlled trial. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 83, 416–429.

Trevarthen, C. (1979). Communication and cooperation in early infancy: A description of primary intersubjectivity. Teoksessa M.M. Bullowa (toim.): Before speech. Cambridge University Press, New York, 321–347.

Sammanfattning

Interventionens genomförande

Grupp

Interventionens målsättning

Nyyttigruppens målsättning är att minska förlossningsrädsla och förhindra förlossningsrädslans skadliga effekter. Interventionen stärker och ökar beredskapen för förlossningen och för föräldraskapet.

Beskrivning av interventionen

Nyyttigruppen riktar sig till gravida förstföderskor och är en semistrukturerad kamratgruppsformad intervention. Interventionen passar för förstföderskor som lider av förlossningsrädsla. Metoden baserar sig på att stärka den egna kroppsmedvetenheten och självregleringen, på kamratgrupperna och på den instruktiva, inlärningsmässiga arbetsmetoden (psykoedukation). Kamratgrupperna samlas sex gånger under graviditeten och en gång efter förlossningen. Kamratgrupperna leds av en skolad Nyytti-instruktör. Varje träff har sitt eget psykoedukativa innehåll och övning i kroppsmedvetenhet (Salmela-Aro mfl. 2011). Målsättningen med gruppdiskussionerna är att dela kamratstöd och öka egna känslor, kroppsmedvetenhet och mentalisation. Deltagarna kommer till Nyyttigrupperna med en remiss från rådgivningen.

Interventionens tillgänglighet i Finland

Interventionens metodskolning arrangeras vid behov av metodens utvecklare. Skolningen är riktad till psykologer och psykoterapeuter. Interventionen har utvecklats av psykologerna Riikka Airo och Maiju Tokola. Nyyttigrupper erbjuds vid Kvinnokliniken (HUS) och vid Uleåborgs universitetssjukhus.

Interventionens forskningsevidens och effekt

Nyyttigruppernas effektivitet har undersökts i en randomiserad kontrollerad studie (Rouhe mfl. 2013; Rouhe mfl. 2015; Salmela-Aro mfl. 2011). I undersökningen studerades Nyyttigruppens effekt på val av förlossningssätt och positiva förlossningsupplevelser (Rouhe mfl. 2015), förlossningsberedskapen och stärkandet av moderskapet (Salmela-Aro mfl. 2011), och även anpassningen till moderskapet och till depressiva symptom efter förlossningen (Rouhe mfl. 2013). Bland förstföderskorna i Nyyttigruppen ökade beredskapen inför förlossningen. I och med att förlossningsrädslan minskade stärktes också moderskapet hos de mödrar som deltog i interventionen jämfört med kontrollgruppen (Salmela-Aro mfl. 2011). Nyyttigrupen hade också en inverkan på förlossningsmetoden (vaginal förlossning), på en positiv förlossningsupplevelse (Rouhe mfl. 2013) och på anpassningen till moderskap (Rouhe mfl. 2015).

Litteratur

Rouhe, H., Salmela-Aro, K., Toivanen, R., Tokola, M., Halmesmäki, E., Ryding, E-L. & Saisto, T. (2015). Group psychoeducation with relaxation for severe fear of childbirth improves maternal adjustment and childbirth experience – a randomized controlled trial. The Journal of Psychosomatic Obstetrics & Gynecology, 36(1), 1–9.

Rouhe, H., Salmela-Aro, K., Toivanen, R., Tokola, M., Halmesmäki, E. & Taisto, T. (2013). Obstetric outcome after intervention for severe fear of childbirth in nulliparous women – randomized trial. An International Journal of Obstetrics & Gynaecology, 120, 75–84.

Salmela-Aro K., Read, S., Rouhe, H., Halmesmäki, E., Toivanen R. M., Tokola, M. I. & Saisto, T. (2012). Promoting positive motherhood among nullparious pregnant women with an intense fear of childbirth: RCT intervention. Journal of Health Psychology, 17(4), 520–534.

Sammanfattning

Inledning

Barn som placerats utanför hemmet har en större risk att uppleva utmaningar i skolgången än andra barn. Verksamhetsmodellen Sisukas strävar efter att stödja ett placerat barns skolgång med hjälp av samarbete mellan flera olika yrkespersoner, bedömning av stödbehov samt individuellt stöd och uppföljning av det. I Sverige, Finland och Norge har man undersökt verksamhetsmodellens inverkan på placerade barns skolprestationer, kognitiva förmågor och psykosociala välbefinnande i åldern 6–14 år. Sveriges Skolfam-verksamhetsmodell och Danmarks LUKoP-verksamhetsmodell kan jämföras med den finska Sisukas.

Mål och forskningsfråga

I denna systematiska litteraturöversikt bedöms effektiviteten av verksamhetsmodellen Sisukas utifrån forskningslitteratur. Översikten svarar på frågorna: Hur noggrant har den psykosociala verksamhetsmodellen Sisukas beskrivits? Har Sisukas-verksamhetsmodellen en evidensbaserad effekt som är tillämplig i Finland på placerade barns skolprestationer, kognitiva förmågor och psykosociala välbefinnande?

Material och forskningsmetoder

En systematisk litteratursökning gjordes med sökstrategin PCC (Population, Concept, Context), som inriktades på frågan: Vilken forskning har gjorts om Sisukas-metoden? Följande sökord användes: P = barn i årskurser 1–6, unga, fosterföräldrar och föräldrar, C = Sisukas, placerat barn i skola, SkolFam, Skolsatsning inom familjehemsvården, Sammen for Læring, Skolestøtte til børn i familiepleje. Kontexten (C) utelämnades för att undvika att sökresultaten begränsas för mycket. Det primära intresset i sökningen var undersökningar av metodens effektivitet. En litteratursökning gjordes i sex referensdatabaser: MEDLINE, APA PsycInfo, CINAHL, ERIC, Web of Science och Scopus. Dessutom söktes finskspråkiga publikationer i tjänsten Finna.fi, och sökningen kompletterades med manuell sökning. Metodbeskrivningens noggrannhet i handböckerna och i annat skriftligt material som underhålls av hemboet bedömdes.

Resultat

I bedömningen ingick sex nordiska undersökningar om verksamhetsmodellen för stöd till skolgång för placerade barn. Det fanns en jämförelse mellan grupper i två undersökningar: i en kvasiexperimentell undersökning i Sverige och en randomiserad jämförande undersökning i Danmark. I den kvasiexperimentella undersökningen observerades positiva förändringar i visuell slutledningsförmåga (p = 0,01; d = 0,42; 95 % KI -0,01–0,86), kognitiva förmågor (p = 0,033; d = 0,36; 95 % KI -0,07–0,79) samt rättskrivning (p = 0,029; d = 0,26; 95 % KI -0,21–0,73). I den randomiserade jämförelseundersökningen observerades positiva förändringar i ordläsningshastighet (p = 0,02; d = -0,21; 95 % konfidensintervall rapporterades inte), kognitiva förmågor (p = 0,02; d = 0,34; 95 % konfidensintervall rapporterades inte) och språklig förståelse (p = 0,03; d = 0,41; 95 % konfidensintervall rapporterades inte).

Effektivitetsbedömning

Konsekvensbedömningen grundar sig på en bra beskrivning av verksamhetsmodellen samt på verifierad evidens för förbättrade skolprestationer och kognitiva förmågor hos barn i åldern 6–14 år som placerats i familjevård. Det finns stöd för implementeringen och genomförandet av verksamhetsmodellen, såsom utbildning, en finskspråkig handbok och annat material samt en inlärningsplattform på nätet.

Sammanfattning

Interventionens genomförande

Individ/Familj

Interventionens målsättning

Målsättningen med Kiikku-babyfamiljearbetet är att stödja en positiv utveckling av den tidiga interaktionen och anknytningsförhållandet mellan babyn och föräldrarna i sådana familjer, där det finns riskfaktorer för att ett tryggt anknytningsförhållande uppstår.

Beskrivning av interventionen

Kiikku-babyfamiljearbetet är en intervention som stöder den tidiga interaktionen i spädbarnsfamiljer. Interventionens teoretiska bakgrund finns i anknytningsteorin, i den ekokulturella teorin och i forskningsbelägg om skadlig inverkan på barnets utveckling ifall det finns riskfaktorer i den tidiga interaktionen. Kiikku-babyfamiljearbetet erbjuds till familjer där det finns psykosociala eller fysiologiska riskfaktorer i den tidiga interaktionen. Babyfamiljearbetet görs hemma i familjen, där föräldraskapet och interaktionen stöds och handleds. Kiikku-babyfamiljearbetets längd är ungefär ett år och träffarna sker i medeltal en gång i veckan.

Interventionens tillgänglighet i Finland

Till en Kiikku-babyfamiljearbetare kan skola sig experter från social-, hälso-, uppfostrings och idrottssektorn genom fortbildningar som arrangeras av Yrkeshögskolan i Uleåborg eller av Metropolia. Kiikku-spädbarnsfamiljearbetet har i Finland från början utvecklats som en tidig rehabiliteringsmetod för familjer med spädbarn med funktionsnedsättningar. Utvecklingen har handhafts av Vamlas, stödstiftelsen för barn och unga med funktionsnedsättningar. Kiikku-babyfamiljearbetet används i Finland inom social- och hälsovården, men om interventionens tillgänglighet finns inte exakta uppgifter.

Interventionens forskningsevidens och effekt

Kiikku-babyfamiljearbetets effekter på barnets utveckling och på interaktionen mellan modern och barnet har studerats i en finländsk undersökning (Sajaniemi & Mitts 2004). Bland de mödrar (n=39) som deltog i babyfamiljearbetet utvecklades interaktionen positivt jämfört med deltagarna i kontrollgruppen (n=19), men det låga antalet sampel försvagade resultatens tillförlitlighet och tolkning. Kiikku-babyfamiljearbetet har en liten effekt på den positiva utvecklingen av interaktionen mellan förälder och barn jämfört med kontrollgruppen som fått vanligt stöd.

Litteratur

Sajaniemi, N. & Mitts, T. (2004). Kiikku-vauvaperhetyön vaikutukset vanhemmuuteen ja lapsen kehitykseen. Erityispedagogiikan laitos, Helsingin yliopisto.

Sammanfattning

Inledning

Theraplay-terapi är en strukturerad metod som bygger på lek och interaktion. Målgruppen är föräldrar (biologiska, adoptiv- eller fosterföräldrar) och deras barn i åldern 0–12 år. Målet med Theraplay är att stärka anknytningen och interaktionen mellan förälder och barn.

Mål och forskningsfråga

I denna systematiska litteraturöversikt bedöms effektiviteten av Theraplay utifrån forskningslitteratur. Översikten besvarar följande frågor: Hur noggrant har Theraplay beskrivits? Har Theraplay.metoden en evidensbaserad effekt på stärkande av interaktionen mellan barnet och föräldern samt stödjande av barnets psykiska välbefinnande och socioemotionella utveckling, som är tillämplig i Finland?

Material och forskningsmetoder

En systematisk litteratursökning gjordes med sökstrategin PCC (Population, Concept, Context), som inriktades på frågan: Vilken forskning har gjorts om Theraplay-metoden? Följande sökord användes: P = barn i lekåldern, barn i lågstadieåldern, unga och deras föräldrar, C = Theraplay, Marschak Interaction Method. Kontexten utelämnades för att undvika att sökresultaten begränsas för mycket. Det primära intresset i sökningen var undersökningar av metodens effektivitet, även om man också inkluderade undersökningar som gjorts med andra utformningar. En systematisk sökning gjordes i sex referensdatabaser: MEDLINE, APA PsycInfo, CINAHL, ERIC, Web of Science och Scopus. Dessutom söktes finskspråkiga publikationer i tjänsten Finna.fi, och sökningen kompletterades med manuell sökning.

Resultat

Metoden Theraplay har beskrivits väl och dess verkningsmekanismer bygger på anknytningsteori. Stödet för införande i Finland är på en mycket god nivå: utbildnings- och kompetenskraven har definierats tydligt och metodens hembo erbjuder kontinuerlig arbetshandledning för dem som genomför den. Till bedömningen av metoden valdes utifrån en sökning undersökningar av effektiviteten från åtta länder som har hög inkomstnivå enligt Världsbanken. Utifrån bedömningen av effektiviteten är forskningsevidensen för Theraplays effektivitet lovande. Det behövs fortfarande randomiserade kontrollerade studier där en grupp som behandlas jämförs med en grupp som inte behandlas, uppställningarna baserar sig på styrkeberäkningar och uppföljningstiden är längre efter behandlingens slut.

Effektivitetsbedömning

Theraplay är en metod med lovande forskningsevidens (3/5). Tillgänglig forskningsevidens ger indikationer på hur användbar metoden är, särskilt när det gäller barnets utmaningar med känslolivet, kommunikationen och reglering av beteendet samt stärkande av interaktionen mellan föräldern och barnet.

Sammanfattning

Interventionens genomförande

Individ

Interventionens målsättning

Målsättningen med interventionen är att stödja barn i åldern 4–18 år som har upplevt familje- eller närståendevåld. Med interventionen Trappan stärks barnets förmåga att sätta ord på våldsupplevelser och förstå dem. Med interventionen ökar man barnets kunskap om våld och ger information om säkerhet.

Beskrivning av interventionen

Trappan är en individbaserad intervention för barn som upplevt våld på nära håll i familjen eller bland anhöriga. Bakom interventionen ligger forskningsevidens om våld och utvecklingspsykologiska uppfattningar om hur närståendevåld inverkar på barnets utveckling. Interventionen kan inte användas som en del i familjevåldsutredningar eller i en brottsprocess. Före interventionen startar försäkrar en professionell med ett multiprofessionellt samarbete, att det inte längre finns risk för våld. I interventionen träffar en Trappan-utbildad professionell barnet 4–8 gånger och träffar också föräldrarna före och efter interventionen. I Trappan genomför man ett förtroligt samtal med barnet, hjälper barnet att skapa en helhet av sina upplevelser av våld och ger information om våld (Källström & Ekbom 2014). Experter som jobbar med barn har anpassat delar av Trappan till en arbetsmetod i sitt jobb.

Interventionens tillgänglighet i Finland

Folkhälsan arrangerar Trappan-skolning för professionella som arbetar med barn och unga. Interventionen har skapats i Sverige av Rädda Barnen rf:s socialarbetare Inger Ekbom och psykologen Ami Arnell för familjers interna våldssituationer (Källström & Ekbom 2014). I Finland har Folkhälsan utvecklat Trappan tillsammans med Institutet för hälsa och välfärd (THL). Det finns inga exakta uppgifter om interventionens tillgänglighet i Finland.

Interventionens forskningsevidens och effekt

Det har inte gjorts referensgranskade studier i Finland om interventionen och det finns inte någon forskningsbaserad evidensgrad om interventionens effekter.

Litteratur

Källström Cater, Å. & Ekbom, I. (2014). Trappan-metoden för barn som upplevt våld i sin familj: reflektioner utifrån olika perspektiv. Uppsala: Regionförbundet Uppsala län. FoU-rapport.

Sammanfattning

Interventionens genomförande

Grupp

Interventionens målsättning

Kamratstödsgruppen Maskrosor stärker föräldraskapet hos föräldrar, vars barn är omhändertagna eller placerade och stöder föräldrarna i den krissituation omhändertagandet och placeringen innebär.

Beskrivning av interventionen

Interventionen är strukturerad, kamratgruppsformad och riktar sig till föräldrar, vars barn är omhändertagna eller placerade. Tanken bakom interventionen är att stärka föräldraskapet och ge kraft genom en kamratgrupp (Kivinen mfl. 2012). Kamratgrupperna handleds av en Maskrosor-skolad professionell handledare och av en Maskrosor-skolad kamrathandledare. Handledarna intervjuar föräldrar som är intresserade av en kamratgrupp och avgör deras lämplighet för gruppen. I handledningen av gruppen deltar också oftast en socialarbetare. Maskrosor-kamratstödsgrupperna samlas tio gånger. Verksamheten styrs av en handbok, men teman som föräldrarna tar upp behandlas i kamratgrupperna. De föräldrar som deltagit i interventionen Maskrosor har en möjlighet att skola sig till kamratstödshandledare och verka som erfarenhetsexperter.

Interventionens tillgänglighet i Finland

Till Maskrosor-handledare kan skola sig professionella inom social- och hälsovården som jobbar med barnfamiljer, och till kamrathandledare föräldrar som deltagit interventionen Maskrosor. Handledarutbildning arrangeras av Kasper – Utbildnings- och familjerådgivningsförening rf. (Suomen Kasper Ry) tillsammans med Sininauhaliitto. Den regionala tillgängligheten av den här i Finland utvecklade kamratstödsmetoden finns det inga exakta uppgifter om.

Interventionens forskningsevidens och effekt

Det finns inte någon forskningsbaserad evidensgrad om interventionens effekter och det har inte gjorts referensgranskade studier om interventionen.

Litteratur

Kivinen, S., Hägglund, H. & Söderholm, P. (2012). VOIKUKKIA-vertaistukiryhmän perustaminen. Teoksessa: Kivinen, S., Hägglund, H., Söderholm, P. & Kujala, V. (toim.): VOIKUKKIA-vertaistukiryhmät. Opas sijoitettujen lasten vanhempien vertaistukiryhmien perustamiseen ja ohjaamiseen. Helsinki: Painotalo Repe Oy, 19–48.

1 2 3 4